– Jag blev faktiskt chockad över att urskilja en slags grupp bland dessa kvinnor som kommer från femton olika länder – det hade jag absolut inte väntat mig, säger Dina Avrahami.

Hon är forskare i etnicitet vid Stockholms Universitet och framträder samma dag som portarna slagits upp för Pride house, som rymmer den politiska, akademiska och aktivistbetonade delen av festivalen. I år håller man till i Kulturhusets centralt belägna lokaler och trycket är så hårt på detta seminarium om skärningspunkten mellan migration och sexualitet att folk tvingas vända i dörren.

Dina Avrahami beskriver hur hbt-migranter i en globaliserad tid utgör länkar mellan gaysamhällen i olika länder och att man därför kan tala om ett transnationellt ”community”, trots skillnader i samhällsstruktur och livsvillkor.

Hon har i avhandlingen ”Vi dansar inte på bordet. Lesbiska invandrarkvinnor i Sverige: stigmatisering och stolthet” djupintervjuat 21 kvinnor och studerat deras erfarenheter. Det enda de på ytan har gemensamt är att de är lesbiska och födda i ett annat land än Sverige men nu lever här. Studien visade dock att kvinnornas erfarenheter som lesbiska migranter till stor del är gemensamma och att det finns en viktig växelverkan mellan de två positionerna.
– Det blev tydligt att kvinnornas komma ut-processer som lesbiska var en viktig del av deras process att komma in i det svenska samhället och vice versa, säger Dina Avrahami.

Gayrörelsen kan enligt Dina Avrahamis forskning, som ”ett samhälle i samhället”, bli en inkörsport till ett Sverige som annars kan vara relativt stängt. Hennes informanter bor till exempel inte i invandrartäta områden och lever ofta tillsammans med kvinnor som är födda i Sverige.
– Skiljelinjen i den svenska gayrörelsen går mer mellan män och kvinnor än mellan invandrare och infödda svenskar, konstaterar Dina Avrahami och framhåller den svenska kvinnorörelsen som mycket mer etniskt segregerad.

– Den feministiska rörelsen har verkligen misslyckats med att integrera kvinnor med utländsk bakgrund – en av mina informanter berättade om hur hon kom till ett möte och att folk tog för givet att hon var där och jobbade som städerska.

Fakta/Europride
Festivalen, som är den elfte i ordningen, invigs den 25 juli och avslutas den 3 augusti 2008. Det är andra gången Stockholm arrangerar Europride och temat är i år ”Swedish Sin, Breaking Borders” med fokus på internationella hbt-frågor.

Stockholms festival är Nordens största pridefirande. Drygt 15000 personer väntas besöka årets festival medan 80000 förväntas sluta upp i paraden den 2 augusti.

Startskottet för Priderörelsen anses vara Stonewall-upploppen i New York 1969. I Sverige drog RFSL i gång den första ”homosexuella frigörelseveckan” 1979 och sedan 1998 heter festivalen Stockholm Pride och drivs av en fristående förening.