Efter två veckors uppehåll i stridsåtgärderna möttes parterna för förhandling under torsdagen. Men förhoppningen om en uppgörelse sprack snabbt.

– Efter bara en timme fick vi veta av Berns advokat att de är ointresserade av en uppgörelse och istället stämmer syndikatet, de sparkade städarna och dessutom mig personligen. Det är helt exempellöst att en arbetsköpare riktar en stämning för fackliga stridsåtgärder mot enskilda anställda, säger Ruben Tastas-Duque.

Stämningen är en så kallad negativ fastställelsetalan, det vill säga Berns vill att tingsrätten ska uttala att motparten inte har någon fordran mot dem. I sitt pressmeddelande skriver företaget att ”ett utslag i tingsrätten kan senare komma att utgöra grund för skadeståndsanspråk”.

– Vi fick reda på att vi skulle bli stämda för skador och förluster. Men de som tog tillbaka sina krav nu, skulle inte bli stämda. De ville skrämma oss, det är tydligt. Men jag i alla fall blir inte rädd, stämd blir man om man begått ett brott, men jag har inte begått något brott, det är de som har gjort, de som har utnyttjat oss, kommenterar ”Marcelo”, en av de sparkade städarna, som inte vill uppge sitt riktiga namn.

– Vi har valt att rikta oss mot individerna eftersom det är enskilda personer som har ekonomiska krav mot oss. Det finns ingen organisation bakom, säger Yvonne Sörensen Björud, Berns vd.

Hur menar du, Hotell- och Restaurangsyndikatet står ju bakom?
– Jo, men konflikten handlar ju bara om vad enskilda personer hävdar.

– Det verkar vara en mycket innovativ juridik som ligger bakom detta. Jag känner inte till något tidigare fall där enskilda stämts för en stridsåtgärd, om det inte handlat om vilda strejker eller brottsliga gärningar i samband med konflikt, som olaga intrång. Men det är en del av en trend, för 20 år sedan inträffade det nästan aldrig att arbetsgivare stämde enskilda anställda, i dag är det inte ovanligt att arbetsgivare kräver, och AD tyvärr dömer ut, höga skadestånd av enskilda för brott mot lojalitetsplikten eller kollektivavtalet. Något som man nu verkar vilja utvidga till ansvar för stridsåtgärder, kommenterar Kurt Junesjö, arbetsrättsexpert.

I sitt pressmeddelande skriver Berns också att vid förhandlingen ”enades båda parter om att det inte finns någon rättslig grund för kraven… För Berns var det ett viktigt konstaterande”.

– Det är inte korrekt att vi enats om något. Vi har aldrig påstått att vi har en rättslig fordran mot Berns, därför är hela stämningen juridiskt meningslös egentligen. Däremot har vi rätt att som facklig organisation kräva i stort sett vad vi vill, enligt grundlagen och Medbestämmandelagen, som uttryckligen inkluderar inte bara den som är arbetsköpare på pappret utan ägaren av arbetsplatsen, säger Ruben Tastas-Duque. Han ser det mer som ett psykologiskt än ett juridiskt drag.

– Det är ett försök att skrämma personerna att dra tillbaka sina krav, ännu ett exempel på föreningsrättskränkning. Det är i linje med hur de har arbetat hela tiden, med krav på att gå ur facket för anställning, svartlistning, kartläggning av aktivister och påtryckningar mot enskilda som ställt upp i blockaderna, kommenterar han.

Som svar på sammanbrottet i förhandlingarna återupptogs blockaderna, med ett hundratal deltagare under lördagskvällen.