– Det kan rulla annat än miljöförstörande fordon på motorvägar. Jag gillar bilen, men vill få fram andra bilar och bränslen.
Så sade Mona Sahlin på en klimatkonferens för en dryg månad sedan när hon motiverade sitt stöd till motorvägsprojektet Förbifart Stockholm. Sahlins tro på alternativa bränslen delas av de flesta politiker som förespråkar nya satsningar på motorvägar.
Det vetenskapliga stödet för att dagens oljebaserade bränslen kan bytas ut mot biobränslen blir dock allt svagare. I förra veckan kom Kungliga Vetenskapsakademin, KVA, med en rapport som avfärdar idén om att kunna driva en stor del av dagens bilpark med biobränslen.

För det första har bioenergin begränsningar i och med att den konkurrerar med livsmedelsproduktion. Högst en fördubbling av dagens bioenergi är realistisk, menar KVA. Det skulle betyda att 20–30 procent av den globala energin kan komma från biobränslen. För Sverige är en ökning med 38 procent möjlig jämfört med dagens nivå.
För det andra är det ineffektivt att göra bioenergin till drivmedel som kan ersätta olja. I den mån bioenergi kan användas bör den i första hand användas för el och värme.
– Satsningen på framställning av etanol och andra drivmedel från jordbrukets primärprodukter är av många olika skäl tveksam. Främsta skälet är den betydande energiåtgång som fordras för drivmedelsproduktionen. I konkurrensen mellan livsmedel och drivmedel för en globalt sett växande population måste tillgången på livsmedel prioriteras, skriver KVA.
Indonesien, där regnskogen skövlas för att ge plats för mark till produktion av palmolja för drivmedel, är enligt KVA ett avskräckande exempel på vad jakten på biobränslen leder till.

Även för flyget döms de alternativa bränslena ut som ett orealistiskt alternativ. Det står att läsa i en ny rapport från Flygets Miljökommitté som beställts av den svenska flygindustrin.
– Alternativa drivmedel (biobränslen och vätgas) utgör vare sig i dag eller i framtiden någon ”quick fix” för att lösa flygets miljöproblem, skriver rapportförfattarna.
Skälet är att utsläppens effekt på hög höjd kvarstår genom utsläpp av andra gaser än koldioxid. Dessutom kommer de biobränslen som kan produceras att kunna användas bättre på andra sätt än i flygplan. Vätgasdrift som ofta framförs som en lösning på flygets stora klimatpåverkan förkastas helt som ett realistiskt alternativ och satsningar på detta ”är meningslöst”, enligt rapporten. För att minska flygets miljöproblem föreslås ekonomiska styrmedel som det enda som snabbt kan ge resultat.
På sikt räknar rapportkommitténs ordförande Lars B Johansson att långdistansflyget i viss mån kommer att överleva, men att inrikesflyget kommer att minska kraftigt framöver.