Sedan Alliansen vann riksdagsvalet 2006 har flera skattesänkningar genomförts. En av de mest uppmärksammade och omdebatterade är det så kallade jobbskatteavdraget, en skattereduktion som är utformad att verkställas i flera steg. Det första steget trädde i kraft 2007, det andra 2008 och det tredje på hösten 2009. Den 1 januari nästa år införs det fjärde steget i jobbskatteavdraget, vilket minskar skatteintäkterna till staten med ytterligare drygt 10 miljarder.
– Vi vill ha en bred marginalskatt för Sveriges breda låg– och normalinkomsttagargrupp, sade stadsminister Fredrik Reinfeldt under ett tal i Almedalen då det tredje steget i jobbskatteavdraget presenterades. Finansminister Anders Borg var inne på samma spår då han deklarerade att ”huvuddelen av skattesänkningen i jobbskatteavdrag tillfaller låg- och medelinkomsttagare”.
Men siffrorna säger det motsatta. Enligt beräkningar från Svenskt Näringsliv kommer de som har en månadslön på mellan 35 000 och 50000 kronor att få störst tillskott i plånboken och därmed tjäna mest på den sänkta skatten. Nettoinkomstökningen för en arbetare med en månadslön på 20000 kronor kommer att ligga på 194 kronor, medan samma siffra för en person med en månadslön på 35000 kronor är 301 kronor och 325 kronor för en person med en månadslön på 50000 kronor.
De som har en månadslön på 35000 kronor får nästa år, till följd av skattesänkningarna, en inkomstförstärkning motsvarande en löneökning på 2 procent, medan en person med en månadslön på 20 000 kronor får motsvarande 1,5 procent.

Även sett till hur mycket pengar olika lönetagare har erhållit till följd av samtliga jobbskatteavdrag sedan 2006 så är låg- och normalinkomsttagare de stora förlorarna. En person med en månadslön på 20000 kronor har sammanlagt fått 52971 kronor lägre skatt sedan dess, samtidigt som en person med en månadslön på 35000 kronor har tjänat 98106 kronor och en med 50000 kronor 108083 kronor på regeringens politik.