Enligt de modeller som finns för att kartlägga hur vi uppfattar olika accenter, tillskriver vi personer olika egenskaper utifrån vilket främmande språk en person bryter på. Det vill säga, träffar vi någon som bryter på finska tillskriver vi den personen andra egenskaper än en person som bryter på brittisk engelska.
Svenskar är på det generella planet övervägande positivt inställda till invandring visar en delstudie i en ny avhandling av Niklas Torstensson, som är kognitionsvetare. I den har han först låtit svenska studenter svara på frågor om hur de ser på invandrare och invandring och därefter har han låtit samma personer lyssna på och bedöma sina intryck av nio talare med utländsk accent, både vad det gäller språkliga och sociala faktorer.
– Den vid första anblicken positiva attityden till invandrare och invandring löstes upp och en annan bild, baserad på stereotyper om det omgivande samhället som bland annat projiceras ut via media, tonade tydligt fram när jag lät studenterna lyssna på talarna med utländsk accent.
– Resultaten visar också att lyssnare bedömer rösterna utifrån det kulturella avstånd de upplever mellan sitt eget och röstens ursprungsland. Det är alltså inte hur stark brytning man har som avgör utan vilken typ av brytning, säger Niklas Torstensson till Arbetaren Zenit.

Detta får även konsekvenser för invandrares rättsliga skydd i domstolsförhandlingar. I var tionde tingsrättsförhandling använder man sig av tolk i Sverige.
I de 40 tingsrättsförhandlingar med tolk som Niklas Torstensson har anlyserat uppvisar domstolspersonalen samma attityder gentemot den åtalade med en utländsk accent som den hos studenterna. Det som måste till är en omfattande utbildning av domstolspersonal så väl som andra viktiga aktörer i domstolen som poliser och väktare vilka ofta kallas in att vittna, menar Niklas Torstensson.