Trots att Lisa Andersson har ett arbete att gå till tvingas hon ibland att tacka nej till arbetspass. Detta på grund av de a-kasseregler för deltidsanställda som regeringen införde i april 2008. Enligt dessa har en person som är deltidsanställd rätt att stämpla de dagar denne inte arbetar. Dock bara i 75 dagar. Därefter blir personen av med en hel veckas ersättning från a-kassan om denne arbetar en dag eller mer. Tidigare fanns ingen sådan gräns.

Eftersom Lisa Andersson arbetar som timanställd vid ett callcenterföretag vet hon inte hur många arbetspass hon kan få. I stället för att få ett fast schema bokar hon arbetspass vecka för vecka. Tidigare under året har hon jobbat nästan heltid, men under sommaren har företaget inte lika stort behov av arbetskraft, vissa veckor bara ett eller två pass. Det innebär att Lisa Andersson ibland förlorar pengar på att arbeta.

– En vecka arbetade jag lördag och söndag. För den veckan fick jag ut 1 094 netto. Hade jag i stället varit arbetslös de dagarna hade jag fått ut 1 630 kronor netto, säger hon.

Att sitta hemma utan att arbeta är egentligen inget alternativ för Lisa Andersson men som det ser ut i dag är det inte ekonomiskt försvarbart att ta enskilda arbetspass. Om hon bara går på a-kassa får hon ut 6 500 kronor i månaden efter skatt, vilket innebär att hon inte har råd att förlora några pengar på att jobba.

– Det är tråkigt att behöva tacka nej till jobb. Jag vill hellre arbeta och träffa arbetskamrater än att sitta hemma, säger hon.

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engströms (M) pressekreterare Cherine Khalil svarar Arbetaren via e-post att idén med a-kassan är att den ska vara en omställningsförsäkring mellan två jobb. Hon menar att syftet är att motverka att människor hamnar i ofrivillig deltidsarbetslöshet.

– Visar det sig att deltidsarbetet inte leder till heltidsarbete kan det vara mer effektivt att i stället söka arbete på heltid, skriver hon.

Fotnot:

Lisa Andersson heter egentligen något annat. Hon valde att vara anonym för att inte riskera att förlora sin ersättning. Man har nämligen bara rätt att tacka nej till deltidarbete, efter att de 75 deltidsdagarna är slut, om lönen understiger 90 procent av ersättningen.