En resa med Iberia

November 2011. Berlin. 

Alex och Maja träffades när hon uppträdde på ett café i Prenzlauer Berg som en gemensam vän hade ordnat. Alex tyckte att Maja hade en grym röst, gick fram till henne efteråt och sade att han skulle vilja göra beats till hennes låtar. Maja, som eventuellt var lite tipsy var misstänksam. ”Vad då, menar du hiphopbeats då eller?”. Men efter att ha lyssnat på lite grejer som Alex gjort ringde hon upp dagen efter och sade att hon ville testa ett samarbete. Ett år senare har deras projekt Iberia släppt två singlar och de är nära vänner.
 

Juli 2012. Berlin 

Jag sitter i ett mycket ljust kök i Neukölln. Utanför finns ett kastanjeträd och åskkvav högsommar. Maja har cyklat upp från Kreuzberg för att spela in och nu sitter hon  i rummet bredvid och sjunger samma mening om och om igen. Hennes röst drar svala fingrar upp och ned längs huden på mina armar och min rygg och mina lungor fylls av något ljust och lätt. 

Hon och Alex producerar och skriver all musik tillsammans. Alex börjar med ett beat och Maja lägger på sång eller melodi. 

– Människor verkar tro att Alex bara producerar och jag bara sjunger, men så är det inte. Vi jobbar fram allt tillsammans.

– Jag har sjungit sen jag föddes men det dröjde innan jag förstod att jag tyckte det var kul. Jag började repa med Makthaverskan och i början skrek jag bara, sen började jag skrika melodier.

Med Iberia är det mjukare, men det ljuvliga skrikandet finns fortfarande där. 

– Jag har alltid haft en frustration i mig, jag har nog ganska lätt för att skrika. Det är befriande. Att få ta ut det till hundra procent. Det är ansträngande men på ett bra sätt.

Senare den dagen visar det sig att hon är den enda som på riktigt vill följa med till punkklubben i Friedrichshain som är belägen i ett hål i marken. Jag har länge velat gå dit och hon är den första jag möter som tycker att det är en genialisk idé. Alex däremot är lätt skeptiskt men förmodligen övertalningsbar. 

Augusti 2012. 

Jag ser Andrea Arnolds filmatisering av Wuthering Heights, med hög feber och det enda jag kan se är Maja. Cathy som ung. Långt brunt hår och något vilt i blicken. Ett tilltalande motstånd, en känsla av att vägra bli styrd och mjukheten när hon böjer sig fram och slickar såren på Heathcliffs rygg. Det är samma blick. Samma röst. Djupt i min feberdimma faller jag för den rösten. 
 

Februari 2012. Göteborg

Iberia spelar på Jazzhuset i Göteborg. Alex dansar intensivt, studsande bredvid Maja som inte är lika ryckig. Stroben slår snabbt. Rökmaskinen lägger tjocka moln runt våra kroppar. Sången fyller rummet och lyfter mot taket. Ibland mellan låtarna hukar de bakom mixerbordet. Småsnackar lite. Peppar. Ger varandra kärleksförklaringar. Kör igen. Musiken känns som att simma i svalt vatten, som att sträcka ut sig långsamt. Jag står stilla i det. Sluter ögonen. Efteråt förklarar de för mig att de vill att det ska kännas som gospel när de spelar. En varm positiv känsla. En förening. ”Jag vill att det ska vara en solidaritetskänsla, dels mellan Maja och mig men också mellan oss två och publiken.”

Maja är alltid nervös innan de spelar. ”Ibland tar nerverna över. I början hatade jag att stå på scenen men nu har jag lyckats vända det. Nu får jag en kick av den nervositeten. Fast jag kommer nog aldrig att vänja mig helt.” berättar hon för mig efteråt.

Mars 2013. Berlin.

– Vi jobbar på att sätta ihop ett album. Planen är att sätta ihop ett album på typ tolv låtar. Om man ska publicera något så måste det vara något som känns väldigt viktigt. Det är så lätt att det blir slentrian. Det görs så mycket musik så om man ska göra något så måste det vara viktigt för en själv. Varje låt vi gör måste bli så bra att vi vill lyssna på den varje dag i ett halvår, förklarar Alex. Vi jobbar på tre olika låtar samtidigt och vissa av dem tar väldigt lång tid. Vi vill ha känslan att vi vill dela med oss av alla låtar vi gör till resten av världen. Varje låt är lika viktig och därför låter vi albumet ta tid. Att det känns viktigt är en väldigt abstrakt känsla och försöka teoretisera den känslan kan vara urholkande. Det gör mig ofta alldeles för självmedveten. Vi låter sångerna komma och det är viktigt med slump för då finns också kvar hjärta i det vi skapar. Vi är så glada över all musik vi gör. Det är som att vi skapar sitt eget utrymme och bara går loss. Vi är som ett gäng. Det är jag och Maja och vi kör.

Jag frågar om senaste singeln ”Everyday”. Alex skrev texten för längesedan. 

– Vi ville kanalisera känslan av frustration. Det kommer hela tiden tillbaka till någon form av demonstration mot allt det där som man är så frustrerad över varje dag. En protest mot en känsla man har av vardagsfrustration. Vi ville försöka kristallisera den känslan. Kanske för att man ska känna sig mindre ensam.

Jag frågar om frustrationen är en politisk frustration 

– Ja, det tänker jag alltid att det är.

Jag tänker på utanförskap. Alla ensamma. Sjuka. Arbetslösa. Hemlösa. Papperslösa. Alla som inte passar in. Men också på det bitterljuva tonårsutanförskapet. Att känna sig för skev men att finna andra skeva. Att sitta i parker när försommarkvällarna doftar syrén, hångel och luvtröjor. Det är texten som gör det. ”I do want i want, everyday, don’t need you baby, cause i’m a rebel.” 

– Jag vill att folk ska känna med låten. Att folk ska inkluderas. Vi vill påminna om känslan man hade när man var liten och lyssnade på musik och det var unifierande, man kände sig starkare genom att positionera sig, man kände sig som en del av något större.

Rasmus Svensson som har gjort videon fascineras av kontrasten mellan grotesk hårdhet och trevande känslighet. Den är filmad utanför den sista Thunderdome-festivalen i Amsterdam. Rosa ljus slår i fuktiga gatstenar, skräp ligger som konfetti över marken. Kids passerar in och ut. Med hårt sminkade ögon och smala ögonbryn. Bakåtslickat hår och rakade huvuden. Deras barnansikten får mig att tänka på Christiane F och Detlef från Vi barn från Bahnhof Zoo. Mjuka munnar i en hård kontext. Bombarjackor och citycamo och det finns ingen värld utanför. Jag tänker på känslan av att vilja dra omkring i ett gäng, med brännbolls trän i handen och luvor som döljer ansiktet. Känslan av att höra ihop, vara utanför, ett hjärta som slår hårt av adrenalin. Videon är ett undersökande av kontrasterna i hård individualism och sökandet efter gemenskap och närhet. Estetiskt handlar det om att hitta områden som inte har blivit utslätade ännu. 

– Det finns en risk att det blir exotiserande i iakttagandet men jag är väldigt nöjd med videon. Människors reaktioner har varit att de ser farliga ut. Någon sade att det påminner om en skräckfilm. De reaktionerna visar bara på hur normaliserad indievärlden är. När människor i indiesvängens trygga medelklass ser något obekant och de blir misstänksamma. Det hela är så bakåtsträvande och trist. Den aningslösa idén om att det skulle finnas något som är god smak. Att det skulle finnas tidlösa ideal. Men vad skulle det vara? Att ha på sig gubbkläder? Jag tycker att vi måste ifrågasätta de där idéerna. 

Gitarrer är extrem konservativt. Tankar om att man måste kunna spela gitarr för att kunna musik, och tankar om att gitarrer är viktigt för att skapa ”riktig musik”. Äldre män som talar om för en vilka band som är viktigast i världen, typ Velvet Underground och Jesus and Mary Chains. Sen inser man att de flesta Joy Division-låtar bara är en trumma som står och bankar i någon jävla grotta. Plötsligt började folk runt omkring mig sätta på happy hardcore eller eurotechno på fester och det blev ett uppvaknande. Och plötsligt kom en helt annan kanon in. Jag var tvungen att omvärdera allt jag visste om musik, jag började lyssna på musik som jag tyckt om som barn och det kändes så mycket mer.

Mars 2013. Stockholm

Iberia står på scenen på Münchenbryggeriet i Stockholm. Tidigare på dagen har människor demonstrerat mot det rasistiska och avhumaniserade projektet Reva i Kungsträdgården. Musiken har precis tystnat. Maja tar tag i mikrofonen med båda händerna 

– Jag vill bara säga en sista sak: ’All cops are bastards’.

Tillsammans med Alex går hon sedan av scenen. Efteråt frågar jag henne varför. 

– Vår nästa singel heter ’Still not loving the police’. Jag har nog aldrig haft ett förtroende för polisen och de förbättras inte direkt av allt som händer just nu.

Det är viktigt att säga ifrån. Det är viktigt att människor använder det utrymme de har för att förändra om än så lite. Och Iberia gör det. 

Jag lämnar dem med känslan av att något snart kommer att hända. Något som omkullkastar, något som inte längre går med på strukturer som förtrycker. Kanske en revolution. Och när det händer så kommer musiken att finnas där. Och det kommer att kännas. Djupt under huden. Vi kommer att dansa till slut. Och det kommer att vara som gospel. 

Publicerad Uppdaterad
5 hours sedan
Palestinsk fånge släppt från israeliskt fängelse.
En släppt palestinsk fånge i tårar när han anländer till Khan Younis i februari 2025, efter att ha suttit i ett israeliskt fängelse. Foto: Jabdel Kareem Hana/TT

Stoppa Israels våldsamma förtryck av fängslade palestinier

Den 17 april var palestinska fångars dag. Dagen, som uppmärksammar de tusentals rättslösa palestinier som hålls inlåsta i israeliska fängelser och förvar gick obemärkt förbi svenska medier och makthavare. Josefine Rasmusson och Bianca Mirani från nätverket Psykologer för Palestina kräver att Israels systematiska frihetsberövande och tortyr av palestinier stoppas.

I mer än sextio års tid har Israel byggt upp ett parallellt rättssystem för de ockuperade områdena, som bygger på förtryck av den palestinska befolkningen samt bestraffning och omöjliggörande av motstånd mot ockupationen.

Systemet, som har kritiserats för att vara djupt rättsstridigt, består av fängelser, administrativa förvar och militärdomstolar. I förvar hålls frihetsberövade utan dom på obestämd tid och av dem som når rättegång blir 90 procent fällda. För en palestinier är hotet om att frihetsberövas alltid närvarande, och det kan ske på lösa grunder, som att ha deltagit i sammankomster som misstänks ha ett politiskt syfte. Sedan år 1967 har minst en miljon palestinier frihetsberövats.

Efter den 7 oktober 2023 har Israel påtagligt ökat antalet gripanden och i slutet av december 2024 hölls 9 619 palestinier fängslade i administrativa förvar eller fängelser. Människorättsorganisationer rapporterar samtidigt om en eskalering av våld mot de som frihetsberövats. I en av BT’Selems rapporter vittnar 55 tidigare fångar ingående om den tortyr som de och andra har utsatts för: systematiskt och grovt utstuderat fysiskt och psykiskt våld, sexuella övergrepp, förnedring, svält, uttorkning och sömndeprivation. Samtidigt nekas de också grundläggande medicinsk vård.

Många palestinska barn i israeliska fängelser

Inte ens barn fredas från det systematiska frihetsberövandet. Enligt den palestinska människorättsorganisationen Addamer hålls i nuläget 350 barn, varav flera under 15 år, frihetsberövade. Flera källor rapporterar att barnen utsätts för svält, misshandlas svårt, nekas medicinsk vård och förvägras besök från sina familjer. 22 mars i år dog 17-årige Walid Ahmad av svält och uttorkning i fängelset Meggido. Obduktionen av Walid visade på långvarig svält, skabb och allvarliga inre skador från misshandel, för vilka han nekades medicinsk vård.

En stadig ström av vittnesmål visar det våldsamma och systematiska förtryck som palestinier utsätts för dagligen. Vi ser halvnakna, bakbundna män sittande på knä på marken med de israeliska militärernas automatvapen tätt bakom sig. Vi ser gripna människor transporteras bort, sammanfösta på lastbilsflak. Vi ser hur fångar misshandlas och våldtas av fängelsevakterna. Vi ser hur de fångar som till slut släpps bara är skinn och ben och vi ser spåren av de traumatiserande övergreppen.

Att tiga är att normalisera

Ingen kan förneka att Israel om och om igen bryter mot mänskliga rättigheter, såväl utanför som innanför fängelsecellerna. Ändå fortsätter de att utföra dessa övergrepp utan att det får några som helst konsekvenser. Ingen kan heller hävda att vi inte vet vad den palestinska befolkningen utsätts för. Men när antalet når 10 000 riskerar vi att drabbas av psykologisk avtrubbning – då lidandet blir så omfattande att siffrorna suddar ut konturerna hos de enskilda, verkliga människorna.

Vi får inte fortsätta förbli tigande åskådare till det våld som fortgår, eftersom att tiga är att normalisera. Att se på medan systematiska övergrepp pågår är oförenligt med vårt ansvar som medmänniskor. Vi har en skyldighet för det samhälle vi gemensamt bygger och för hela den palestinska befolkningens överlevnad och frihet. Det är genom våra handlingar som vår medmänsklighet får möjlighet att ta verklig form.

Josefine Rasmusson, Psykologer för Palestina
Bianca Mirani, Psykologer för Palestina

Publicerad Uppdaterad
1 day sedan
Hamnarbetarförbundet sympatistrejk uppsala universitet Uppsala LS syndikalisgterna Ninian Gabriel Kuhn
Ninian Sassarinis-McGowan, student vid Uppsala universitet och ledamot i SAC:s centralkommitté och Gabriel Kuhn, generalsekreterare SAC Syndikalisterna är kritiska till hur Uppsala universitets ledning har hanterat Syndikalisternas solidaritetsstrejk med Hamnarbetarförbundet. Foto: Vendela Engström, privat

”Uppsala universitet stängde ute sympatistrejk”

Förra veckan sympatistrejkade den syndikalistiska driftsektionen vid Uppsala universitet i solidaritet med Hamnarbetarförbundet och deras kamp för ett nytt kollektivavtal. Under dagarna som sektionens medlemmar lade ner sitt arbete besökte de olika delar av universitetets utspridda campusområden. Vid den administrativa byggnaden, som normalt är öppen för allmänheten, möts de av väktare och låsta dörrar. Ninian Sassarinis-McGowan och Gabriel Kuhn undrar vad det betyder för både medlemmarnas arbetsrelaterade rättigheter och den akademiska friheten när universitetet stänger ner kritisk diskussion.

Relationen mellan de som äger produktionsmedel och de som producerar är i Sverige ganska kraftigt reglerad av lagar och kollektivtavtal framtagna av organisationer som i teorin ska representera parterna, det vill säga arbetsköparna och arbetarna. Denna relation är vad den svenska arbetsmarknadsmodellen grundar sig i och är något många i Sverige är stolta över och ser som en byggsten i det som uppfattas som en demokrati. Modellen går alltså ut på att parterna ska komma överens genom dialog och förhandling. När överenskommelse träffats så formaliseras det i avtal och dessa avtal blir sedan en slags norm för den sektor som avtalet gäller. Den här typen av avtal täcker stora delar av arbetsmarknaden.

Till andra sådana byggstenar brukar grundlagar som yttrandefriheten och tryckfrihetsförordningen räknas, liksom (åtminstone delar av) regeringsformen som bland annat fastställer och skyddar folkets rätt att demonstrera. 

De flesta förstår inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter som något inherent anti-demokratiskt, eftersom tystande av åsikter, framförallt de som ifrågasätter maktförhållanden, är ett sätt att slå ner kritisk debatt och motstånd mot den rådande ordningen. 

Den svenska modellen gör ett bra jobb på att moderera motstånd så att det kan anses som lagom. Du och dina arbetskamrater får säga ifrån lagom mycket och på ett sätt som är behagligt och hanterbart för arbetsköparen. Samma sak gäller exempelvis demonstrationer; du får demonstrera lagom mycket och på ett sätt och på en plats där de som behöver höra protesterna kan välja att inte göra det genom att helt enkelt inte vara där.

Arbetsköpare respekterar lagen när det passar dem

När det däremot tas till faktiska åtgärder, såsom Hamnarbetarförbundets blockad mot vapenexport till Israel, så har det gått för långt. Det markerade arbetsköparen GRT snabbt genom att säga upp vice ordförande Erik Helgeson. Sättet de gjorde detta på är föremål för rättstvist och kan komma att kosta dem stora summor pengar (tack vare den svenska modellen) men det gör inget eftersom de är den kapitalstarka parten och kan fortsätta vara arbetsköpare som bara respekterar lagen när det passar dem (också tack vare den svenska modellen). Det kostar lite, men det är värt att tysta ner och kväva motståndet. 

Nu är Hamn i konfliktläge med arbetsköparsidan för att landa ett avtal som stärker förtroendevaldas rättigheter, så att det blir svårare för arbetsköparna att tysta ner fackligt motstånd. Både med tanke på arbetsköparens agerande, och de politiska vindarna som blåser över världen så känns det viktigt att fackföreningar får igenom det stärkta skyddet. Stövelklamp ska bemötas hårt och fackliga stridsåtgärder är ett av de skarpaste försvaren vi har. Vi backar Erik Helgeson och Hamnarbetarförbundet helhjärtat.

Solidaritetsstrejk med Hamnarbetarförbundet

En driftsektion av SAC Syndikalisterna, som strejkade i solidaritet med Hamnarbetarförbundets blockad, är driftsektionen på Uppsala Universitet. Förra veckan varslade de om sympatistrejk igen. Den här gången i samband med Hamnarbetarförbundets strid om ett bättre kollektivavtal. Samtidigt fortsätter sektionen sitt stöd för arbetsplatsrelaterade initiativ kring åtgärder mot folkmordet i Palestina.

Men när den strejkande sektionen kommer till universitets administrativa byggnad – den delen där den arbetsköpande ledningen faktiskt sitter – så stängs de ute av Uppsala universitet. De vill dela ut flygblad och informera om sin varslade, tillåtna stridsåtgärd. Och då är det inte lagom motstånd längre. Arbetarna försöker sprida motståndet och de försöker tvinga arbetsköparen att lyssna. 

Polis till platsen

Efter långa diskussioner med väktare kallas polis till platsen. Universitetet ringer alltså in statens våldsmonopolsutövare på sina egna anställda, hellre än att låta dem utöva sina rättigheter. Sektionen beskriver situationen för polisen, som inte kan hänvisa till några lagparagrafer annat än att ”det är samma sak som att [ni] får bestämma vem som får och inte får komma in i [er] lägenhet”. Det är svårt att låta bli att undra vems lägenhet Uppsala universitet är? Och kanske ännu viktigare: vad är Uppsala universitet hem för? Inte yttrandefrihet och kritisk tänkande? 

I Uppsala Universitets ”Mål och strategier”, dess viktigaste styrdokument, beskrivs ’akademisk frihet’ och ’studentinflytande’ som grundläggande principer för universitetets gemensamma värderingar. Där står att universitetet ska ”bidra till en öppen och kunskapsbaserad samhällsdebatt där yttrandefrihet och mänskliga rättigheter är centrala utgångspunkter” samt att ”den interna kulturen kännetecknas av en öppen, saklig och kritisk diskussion”. 

Hur bidrar det till öppen, saklig och kritisk diskussion att ringa polisen på doktorander i strejk? Vad betyder det för vårt samhälle när strejkande doktorander inte tillåts sprida sitt budskap? Vad händer när lagliga fackliga solidaritetsåtgärder bemöts av lagligt tveksamma uppsägningar?

Angrepp mot akademiska friheten

Jo, då plockas landet lagoms ’demokratiska byggstenar’ bort, sakta men säkert. Vad det kan betyda i längden ser vi i USA där angreppet mot den akademiska friheten har tappat alla tyglar.

År 1912 var Sveriges mest kända syndikalist, Joe Hill (född som Joel Hägglund), aktiv i Industrial Workers of the World, IWW:s, ”free speech fights”. Det finns en stolt tradition av fackligt engagemang i just denna fråga. Det är på tiden att komma ihåg det – och fortsätta kampen.

Grundläggande rättigheter ska inte kunna förhandlas bort, de måste försvaras med alla medel tillgängliga.

Ninian Sassarinis-McGowan, student vid Uppsala universitet och ledamot i SAC:s centralkommitté

Gabriel Kuhn, generalsekreterare SAC Syndikalisterna

Publicerad Uppdaterad
1 day sedan
Martin Berg, ordförande i Svenska Hamnarbetarförbundet
Martin Berg är inte nöjd med medlarnas bud i den pågående hamnkonflikten. Foto: Adam Ihse/TT och Simon Eliasson/TT

Strejken fortsätter: Medlarnas bud ”innehålls­mässigt tomt”

Konflikten i Sveriges hamnar fortsätter. På tisdagsmorgonen tackade Hamnarbetarförbundet nej till medlarnas bud som de menar inte innehöll några som helst av fackets krav.

– Vi kämpar för att försöka få till stånd förbättringar som skulle påverka våra medlemmars vardag. Det här var innehållsmässigt tomt och exakt samma sak som vi undanbad oss för en vecka sedan, säger förbundsordförande Martin Berg i en kommentar.

Det var under måndagskvällen som Hamnarbetarförbundets delegation träffade medlarna i den infekterade konflikten med arbetsköparorganisationen Sveriges Hamnar på plats i Stockholm.

Medlarnas bud innehöll ”ingenting”

Facket fick ett bud om avtal som enligt Martin Berg inte innehöll några som helst förbättringar rörande vare sig förstärkt skydd för förtroendevalda eller villkoren för inhyrd hamnpersonal.

Därför svarade Hamnarbetarförbundet redan några timmar senare, vid tiotiden på tisdagsförmiddagen, nej till medlarnas bud. Därmed fortsätter strejken.

– Vi har försökt vara kreativa och inte avfärda några uppslag för att nå en godtagbar lösning, men ingenting är ingenting, säger Martin Berg.

Arbetaren har under senaste dagarna även sökt Transportarbetarförbundet, som också organiserar svenska hamnarbetare, för en kommentar hur de ser på den pågående konflikten som de själva alltså inte deltar i. Ingen på Transport har ännu svarat.

Publicerad Uppdaterad
1 week sedan
En person som håller i en låda fylld med mediciner.
Kostnaden som sjuka ska betala för mediciner kommer öka. Foto: Janerik Henriksson/ TT

Höjt tak i högkostnads­skyddet: ”Ska jag skippa maten helt?”

Den 1 juli höjs egenavgiften för läkemedel från 2 900 till 3 800 kronor. Arbetaren har pratat med Jessika Fernström som har sjukdomen ME och undrar hur pengarna ska räcka till. – De som har makten har inte koll på hur det ser ut för oss, säger hon.

Den 22 maj röstade riksdagen ja till Tidöregeringens förslag om höjd egenavgift inom högkostnadsskyddet. Det innebär att taket i högkostnadsskyddet höjs från 2 900 till 3 800 kronor. Patienterna ska alltså från 1 juli betala upp till 900 kronor mer per år för receptbelagda läkemedel.

Det är en höjning och ett lagförslag som hade föregåtts av hård kritik och många protester från sjuka och äldre. I en nyligen publicerad debattartikel i Dagens medicin (21/5) kallar forskaren Susanne Nielsen och Vårdförbundets förbundsordförande Sineva Ribeiro, höjningen för ett ”experiment med folkhälsan”.

Samma dag som riksdagen röstade igenom regeringens hårt kritiserade lagförslag om höjd egenavgift för läkemedel anordnade också en rad organisationer en demonstration utanför riksdagshuset, vilket Arbetaren rapporterade om. 

Kritikerna har varit många och flera remissinstanser har varnat för att höjda egenavgifter kommer slå hårt mot redan utsatta grupper i samhället. Sveriges kommuner och regioner, SKR, skriver i sitt remissvar att om fler personer får svårt att betala för sina läkemedel finns risk att de avstår från medicinering, vilket i längden kan leda till ett ökat behov av snabba sociala insatser från kommunernas socialtjänst. 

Kostnader staplas på varandra

En av de drabbade är Jessika Fernström. Hon är en av närmare hundra personer som hör av sig till Arbetaren, efter en efterlysning i sociala medier, och vill berätta om hur ökade kostnader för läkemedel slår mot henne som individ.

På grund av sin sjukdom befinner sig Jessika Fernström majoriteten av sin tid i sängen. Foto: Privat

– Gräsligt, vi har inte pengar. Vi har inte råd, säger Jessika Fernström som har sjukdomen ME .

ME är en allvarlig kronisk multisystemsjukdom som påverkar nervsystem, immunförsvar och energiproduktion. Symtomen omfattar bland annat mental och kognitiv energilöshet, smärta och PEM, post-exertional malaise, vilket innebär att ansträngning leder till sämre mående några dagar efteråt. Riksförbundet för me-patienter, RME, skriver att forskning och läkarerfarenheter konstaterat att sjukdomen är en av världens mest funktionsnedsättande sjukdomar. 

– Jag har inte köpt kläder på 5 år. Jag är sängbunden och har påslakan som är så trasiga att de inte går att laga, men jag har inte råd att köpa nya, säger Jessika Fernström och berättar att hennes sjukdom innebär att hon oftast ligger i ett tyst och mörkt rum. Ytterligare ett av symtomen är nämligen överkänslighet för ljus, ljud och doft.

Men det är inte bara ökade utgifter för läkemedel som gör det svårt att vara sjuk i dag. Kostnader som staplas på varandra för de som är sjuka och risken för dem att bli utförsäkrade och förlora sin sjukpenninggrundade inkomst, SGI är andra stressmoment i vardagen. Dessutom tvingas också många som är sjuka att lägga stor del av sin ork på byråkrati och att kämpa för sina rättigheter.

Piller i en rad.
Mediciner är inte den enda utgift som följer med att vara sjuk. Foto: Janerik Henriksson/TT

Jessika Fernström räknar upp en rad utgifter som hon har på grund av att hon är sjuk; vård, sjukresor, hemsjukvård, hemtjänst och larm.

– Allting kostar extra, även om det är subventionerat är det inte i relation till vad vi har att röra oss med. Sjukersättningsnivåerna är uträknade i ett helt annat klimat, då var inte maten så här dyr. Har man hemtjänst ökar den kostnaden varje år, men det är inte som att ersättningen ökar i samma grad. Så det blir bara värre och värre för varje år, säger hon.

”Jag har inte gått på bio på 10 år”

Jessika Fernström unnar sig aldrig något extra, det som skulle kunna kallas nöjen. Så hon undrar vilka kostnader de som bestämmer tänker sig att hon ska dra ner på.

– Jag äter i snitt en gång om dagen. Ska jag skippa maten helt? Tycker ni att jag ska sänka värmen? Jag kan inte värma upp min kropp själv. Jag tror att de som har makten inte har koll på hur det ser ut för oss, säger hon och tillägger:

– Vi har inte samma möjlighet att göra val som de med makt har. Jag har till exempel inte gått på bio på tio år. Sist jag var ute med vänner utanför huset var i februari förra året.

Jessika Fernström för några år sedan. Foto: Privat

Att inte ta sin medicin skulle förvärra hennes tillstånd.

– Det är inte så att jag väljer att ta medicin, det är saker jag måste ha. Om jag inte tar det blir jag ännu sämre. Blir jag det blir jag inlagd och får mat genom peg (ett medicinskt hjälpmedel för sondmatning red. anm.).

2016 blev Jessika Fernström sjukskriven på 75 procent. När hon inte kunde gå tillbaka och arbeta 100 procent igen förlorade hon sin SGI.

– Jag hade 4000 kronor i ersättning i fyra år. Jag förlorade precis allt, säger hon.

Jessika Fernström pekar på att skatten på sjukersättning är den högsta i Sverige, sedan det införts jobbskatteavdrag och även pensionsavdrag. 

– Det tycker jag är orättvist, vi har inte valt att bli sjuka. Varför höja kostnader när vi redan ligger så dåligt till? Ersättningar utifrån våra socialförsäkringar måste följa hur det ser ut i omvärlden. Jag har liksom inga möjligheter att jobba några extra timmar för att få in lite extra pengar, säger hon.

Regeringen lovar följa upp

Socialstyrelsen och Myndigheten för vård och omsorgsanalys, som båda var remissinstanser i frågan om höjd egenavgift, har pekat på behovet av analyser för hur förändringen påverkar olika patientgrupper med låga inkomster.

På en presskonferens i mars i år får sjukvårdsminister, Acko Ankarberg Johansson, (KD) frågan om hon ser en risk för att sjuka inte kommer ta ut sina mediciner och att det kan leda till ökade kostnader för sjukvården.

– De riskerna finns och det är få som tycker att det är bra med höjda egenavgifter, svarar Acko Ankarberg Johansson.

Sedan hänvisar hon bland annat till en rapport från Myndigheten för vård och omsorgsanalys och International Health Policy Survey, som visat att det i nuläger är få äldre som avstår från hälso- och sjukvård på grund av kostnader.

Acko Ankarberg Johansson (KD), sjukvårdsminister, under en pressträff om propositionen som innebär att taket i högkostnadsskyddet för läkemedel höjs.
Sjukvårdsminister, Acko Ankarberg Johansson, under en presskonferens om förändringarna gällande högkostnadsskydd. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Acko Ankarberg Johansson sade också att regeringen kommer följa utvecklingen, det vill säga om man fortsatt tar ut sina läkemedel eller om den utveckling som flera remissinstanser varnar för blir verklighet.

– I dag finns en möjlighet, en lagstadgad skyldighet för apoteken att erbjuda att dela upp betalningen månadsvis. Är det fler som väljer det? Hur fungerar det? Är det ett system som räcker till?, sade sjukvårdsministern på presskonferensen.

På frågan varför sjukvårdsministern väljer att prioritera villkoren för dem som utnyttjar rot och rut istället för att lägga pengarna på detta att hålla högkostnadsskyddet nere svarar Acko Ankarberg Johansson att hon säkerställer att man ökar läkemedelskostnaderna med sex miljarder i budgeten, varav egenavgifter är en halv miljard i år. Året efter är prognosen för läkemedelskostnader 11 miljarder och egenavgifter ökar med två miljarder.

– Det är en avvägning som jag gör för att säkerställa att vi kan betala de läkemedel som patienterna behöver, samtidigt som den yttersta gränsen, frikortet för de med störst behov, kan behållas, säger hon.

Frikortet ligger kvar på 7 117 kronor, vilket innebär en 100 procentig rabatt när man nått upp till läkemedelskostnader på 7 117 kronor.

Kostnadstaket, det vill säga det högsta belopp som den som är i behov av läkemedel får betala själv, höjs alltså med 900 kronor, från 2 900 hundra till 3 800 kronor.

Publicerad Uppdaterad
1 week sedan
Hamnarbetarförbundet i Arbetsdomstolen
Strejken är fullt laglig. Det fastslår Arbetsdomstolen. Foto: Jessica Gow/TT, Claudio Bresciani/TT och Johan Nilsson/TT

Strejken fortsätter: Hamnarbetarna lättade efter domstolsbeslut


Hamnarbetarförbundets strejk är fullt laglig. Det slår Arbetsdomstolen nu fast efter en prövning av det infekterade fallet. Därmed fortsätter konflikten som planerat.

– Det här är helt klart en seger, säger Frederick Batzler, som är Hamnarbetarförbundets juridiska ombud, till Arbetaren just som han läst Arbetsdomstolens utlåtande.

Det var strax efter lunch på måndagen som Arbetsdomstolen (AD) gav Hamnarbetarförbundet klartecken. Den pågående strejken får fortsätta som planerat. Det här trots intensiva protester från arbetsköparsidan. 

– Nu fortsätter strejken i hamnarna. Det här eftersom AD kommer fram till den högst rimliga slutsatsen att Hamnarbetaförbundet varken försöker tränga undan Transports avtal eller utöva påtryckning i någon rättstvist, säger Frederick Batzler. 

Strejkrätten stod på spel

I fredags möttes parterna hos AD för ett sammanträde där Sveriges hamnar menade att den uppmärksammade strejken omedelbart skulle stoppas med hänvisning till att det redan finns ett kollektivavtal med det andra hamnfacket Transport som tecknades den 20 maj i förra veckan.

Något som hade kunnat få stora konsekvenser för den svenska fackföreningsrörelsen och lett till ytterligare inskränkningar i strejkrätten.

I ett uttalande skriver Arbetsdomstolen att de, precis som Frederick Batzler, inte ser att Hamnarbetarförbundets strejk har syfte att tränga undan det befintliga kollektivavtalet.

”Sveriges Hamnars invändningar mot stridsåtgärderna kunde därför inte godtas” skriver Arbetsdomstolen i domslutet.

Publicerad Uppdaterad
1 week sedan
Användandet av strejkbrytare riskerar att eskalera konflikten, menar Hamnarbetarförbundet. Foto: Johan Apel Röstlund och Björn Larsson Rosvall/TT

Internationell solidaritet när Göteborgs hamn tar in strejkbrytare


Ilskan växer sedan strejkbrytare tagits in för att lasta ett fartyg i Göteborgs hamn. Det här mitt under brinnande konflikt. Reaktionerna lät dock inte vänta på sig då Hamnarbetarförbundet fick stöd från sitt belgiska systerfack som först vägrade lossa lasten på måndagsmorgonen.

Det var vid den uppmärksammade Roro terminalen i Göteborgs hamn som fartyget Humbria Seaways under fredagen lastades av strejkbrytare. Bolaget i hamnen anlitade kontorspersonal och chefer för göra jobbet som de strejkande hamnarbetarna i normala fall sköter. Något som fick Hamnarbetarförbundet och deras systerfack runt om i Europa att se rött.

Internationell solidaritet

Fartyget, med destination Gent, kunde med hjälp av strejkbrytarna segla ut från hamnen. Men när det under måndagsmorgonen anlände till den belgiska kuststaden hade hamnarbetarna där informerats om läget och vägrade därför först att lossa lasten. Det här efter ett informationsmöte om situationen i de svenska hamnarna. Senare under dagen lastades dock fartyget av.

”Vi står i full solidaritet med de svenska hamnarbetarna och deras fackförbund”, skriver det belgiska hamnarbetarförbundet AVC i ett inlägg på Facebook under rubriken ”Internationell solidaritet”. Uttalandet har mötts av hundratals likes och delningar.

Senare under helgen, i söndags, förekom även nytt strejkbryteri vid GRT-terminalen i Göteborg samt i Halmstads hamn, enligt Hamnarbetarförbundet.

I en intervju med Hallandsposten säger också Anders Arvidsson, en av de strejkande hamnarbetarna i Halmstad, att användandet av strejkbrytare riskerar att ”eskalera konflikten”.

Artikeln har uppdaterats. I en tidigare version stod inget om att Humbria Seaways senare under måndagen lastades av.

Artikeln har uppdaterats

Publicerad Uppdaterad
2 weeks sedan
I dag möttes Hamnarbetarförbundet och Sveriges hamnar på ett särskilt sammanträde i Arbetsdomstolen. Foto: Vendela Engström

Arbetsköparna kallar hamnfacket för ”autonomt vänster­förbund” i rättssal

Får ett fack strejka för att få till ett eget kollektivavtal, trots att det redan finns ett på arbetsplatsen? Sveriges hamnar menar att man inte får det och har därför stämt Hamnarbetarförbundet. Under fredagseftermiddagen möttes parterna i Arbetsdomstolen för ett särskilt sammanträde. Arbetaren var på plats.  

– Med detta avtal råder heltäckande fredsplikt, vilket även gäller utomstående fackförbund. Det är hela syftet med lagen från 2019. 

Det säger Sveriges hamnars chefsjurist Andreas Modig, som under fredagens särskilda sammanträde i Arbetsdomstolen företrädde arbetsköparorganisationen Sveriges hamnar och uppmanade domstolen att stoppa hamnstrejken fram tills tvisten är löst. 

Avtalet han syftar på är Hamn- och Stuveriavtalet, som Sveriges hamnar tecknade med Transportarbetarförbundet den 20 maj. Ett avtal som han menar gäller för alla hamnarbetare.

Under sammanträdet sade han även att Hamnarbetarförbundet endast får teckna ett likalydande kollektivavtal som Transport, och att Hamnarbetarförbundets krav undantränger förstahandsavtalet.

– Utomstående arbetstagarorganisationer måste följa förstahandsavtalet. Det är förbjudet att vidta stridsåtgärder för att få igenom andra krav, säger han och tillägger att det är första gången som denna fråga tas upp i Arbetsdomstolen. 

Hamnarbetarförbundet: Vi har rätt att strejka

Frederick Batzler, som företräder Hamnarbetetarförbundet, har en helt annan tolkning av lagen från 2019. 

– Det är fullt legitimt att, precis som Hamnarbetarförbundet gör nu, vidta stridsåtgärder för att få till ett eget kollektivavtal. Detta gäller även om det redan finns ett avtal på arbetsplatsen, säger han. 

Frederick Batzler, juridiskt ombud för Hamnarbetetarförbundet. Foto: Vendela Engström

Han tillägger att det inte finns något i lagen som säger att ett andrahandsavtal inte får avvika från det först ingångna. 

– Det är helt fel. Det finns inget i lagen från 2019 som säger att avtalen måste vara likalydande. 

Han tilläger att vad som däremot är förbjudet är att kräva att det egna avtalet, om det är ett andrahandsavtal, ska ha företräde framför förstahandsavtalet. Det är inte heller vad Hamnarbetarförbundet kräver, säger han, och menar därför att det inte skulle tränga undan Transports kollektivavtal. 

– En annan tolkning av lagen skulle innebära en utökning av strejkrättsinskränkningen, säger Batzler och tillägger:

– Lagens syfte var inte att det bara ska finnas ett fackförbund på en arbetsplats, säger han. 

Sveriges hamnar: ”Batzler ‘whitewashar’ Hamnarbetarförbundet”

Andreas Modig håller inte med. Han säger att fack har rätt att kräva annat än det som står i förstahandsavtalet. Däremot, säger han, får de inte inte vidta stridsåtgärder för att få igenom sina krav om arbetsköparen säger nej till dem.

Han framhåller vidare att frågan om bemanningsanställda visst är reglerad och att det handlar om ”fulargumentation” från Hamnarbetarförbundet. 

– Batzler har en förmåga att ”whitewasha” det autonoma vänsterförbundet som Hamnarbetarförbundet är, säger han. 

Batzler säger att han har svårt att ta Andreas Modig på allvar när han uttrycker sig så.

– Det är svårt att förstå vad han vill uppnå med det, säger han.

Sveriges hamnars Andreas Modig anser även att Hamnarbetarförbundets stridsåtgärder ”syftar till att påverka en annan rättslig tvist”. Nämligen den om avskedandet av Erik Helgeson. Det han syftar på är att Hamnarbetarförbundet vill stärka skyddet för fackliga förtroendevalda. 

– Det är en påtryckning i en pågående rättstvist med sikte att påverka arbetsledningsrätten. Det är uppenbart orimligt, säger han i rättssalen. 

Frederick Batzler bestrider detta och framhåller att grunden till kraven kommer från en verklighet som fackliga förtroendevalda möter i sin vardag, där de till exempel inte får vara med vid riskbedömningar.

Sammanträdet avslutas efter en timme. Trettio minuter senare meddelar domstolen att ett interimistiskt beslut kommer att meddelas måndag den 26 maj klockan 13. 

Publicerad Uppdaterad
2 weeks sedan
Ida Waern strejkar för första gången. Foto: Tuija Roberntz

Strejkande hamn­arbetare i Holmsund står stadigt när det blåser

Arbetaren besöker strejkande hamnarbetare i Holmsund. De berättar om fotbollsplanen som försvann och varför de tycker det måste kännas mer för arbetsköpare som genomför ogiltiga uppsägningar.

Hamnarbetarnas strejk fortsätter. När Arbetaren kommer till Hamnarbetarförbundets avdelning 80 Holmsund, utanför Umeå, är stämningen god, men vädret kyligt.

I ett partytält vid infarten till hamnen sitter ett tiotal hamnarbetare. Här finns gott om kaffe och bullar. Under onsdagen den 21 maj inledde Hamnarbetarförbundet en strejk i svenska hamnar. På hemsidan står ytterligare stridsåtgärder som väntar om inget kollektivavtal träffas. 

Torsdag den 22 och fredag den 23, strejkar hamnarbetarna i Holmsunds hamn utan för Umeå, som arbetar på SCA Logistics AB. Efter strejken följer en övertids- inhyrnings- och nyanställningsblockad från klockan 15 fredag den 23 maj till måndag den 26 maj klockan 15. Dessutom finns varsel om strejk den 2 juni samt den 5 juni, om parterna inte lyckas komma överens.

– Stärkt skydd för förtroendevalda är vår huvudfråga, den ligger fast. Att säga upp en fackligt förtroendevald, bli dömd i AD och sedan lösa ut en fackligt förtroendevald motsvarar kostnaden av en kraftigt begagnad conteinertruck. Det är ju ingenting för de här stora multinationella företagen, säger Thomas Olofsson som är skyddsombud på SCA.

Han önskar att hans arbetsköpare uttalade sig i frågan, att arbetsköpare ska hålla sig till lagen är inget stort krav, tycker han.

Thomas Olofsson och andra hamnarbetare i Holmsund
Thomas Olofsson är skyddsombud på SCA i Holmsunds hamn utanför Umeå. Foto: Tuija Roberntz

Robert Östholm, presschef på SCA, hänvisar till Sveriges Hamnar när det gäller förhandlingspunkter. Att de anställda strejkar menar han är något man får räkna med.

– Strejkrätten är en del av den svenska modellen och någonting som man får förhålla sig till och ha beredskap för, skriver Robert Östholm till Arbetaren.

Arbetaren har tidigare rapporterat om hur Sveriges hamnar stämt Hamnarbetarförbundet för förbundets strejkvarsel.

Arbetaren har tidigare rapporterat om hur uppsägningen av Hamnarbetarförbundets vice ordförande Eric Helgesson har kastat ljus på frågan om skydd för förtroendevalda. Facket vill att kostnaden för en ogiltig uppsägning ska vara mer kännbar för arbetsköparen. Därför vill man se ett skadestånd till fackföreningen, kopplat till arbetsköparens omsättning.

Du som är förtroendevald, är du orolig för att vara med om något liknande?

– Nog tänker man sig för, men nu närmar man sig pension så man klarar sig. Men det hade inte varit roligt när man var yngre, att bli utköpt för att man är besvärlig eller månar om arbetsmiljön, svarar Tomas Olofsson.

Tror du detta kan göra det svårt att få in en yngre generation till förtroendeposter?

– Ja absolut, det är nog svårt ändå. Man ska inte behöva vara rädd att förlora sin anställning för att man månar om sina arbetskamrater.

Medlemsdemokratin ger tyngd

En kraftig vind för med sig hagelkorn och ruskar tag i tältet. Ida Waern strejkar för första gången. En vanlig dag skulle hon gå på jobbpasset vid klockan tre, men nu blir det i stället ett pass vid tältet. Hon har förberett sig genom att ta på sig regnkläder, mössa och vantar.

– Det är nytt, men jag är här och visar vad vi står för, säger Ida Waern. 

Tomas Olofsson uppskattar att Hamnarbetarförbundet organiserar runt två tredjedelar av arbetarna här i Holmsund, men när det gäller verkstaden är det många som är med i Transport.

Tältet måste stabiliseras med några brädor. Foto:Tuija Roberntz

Det var medlemmarna som röstade för att Hamnarbetarna skulle gå ut i strejk.

– Det ger mer tyngd, man vet vad alla tycker. I den här konflikten känner vi att vi är jättestarka, för vi har 89 procent som är för strejk, säger Tomas Olofsson.

Fotbollsplanen som försvann

Örjan Engström berättar att kollegor som är anslutna till Transport är besvikna på att deras ledning skrev under avtalet.

Han är uppvuxen i Orminge utanför Stockholm och det var fotbollen som tog honom till hamnen utanför Umeå.

– Jag kom till Umeå för att spela för IFK Holmsund, säger han.

Örjan Engström hamnarbetare och tidigare fotbollsspelare
Örjan Engström kom till Holmsund för fotbollen. Foto: Tuija Roberntz

På andra sidan vägen mot hamnen ligger en till synes övergiven gräsmatta här låg Kamratvallen, där IFK Holmsund spelade. 2022 sade SCA upp arrendeavtalet med IFK Holmsund, vilket P4 Västerbotten rapporterat om.

Örjan Engström spelade i laget, parallellt med att han arbetade i hamnen. Att fotbollsplanen försvann var en besvikelse. Det tycker även Gabriel Lundin. 

Gabriel Lundin är kritisk till hur bemanning används. Foto: Tuija Roberntz

– Min morbror spelade här. De var riktigt bra på 60- och 70-talet. Förut spelade engelska lag här, nu är det bara ogräs, säger Gabriel Lundin. Han lyfter även kravet som Hamnarbetarförbundet har på att bemanningstillvaron ska bli mer förutsägbar.

– Att bara vänta på telefonen, då går det inte att ha ett liv.

Från Holmsund fraktas bland annat stora pappersrullar och samt brädor ut i världen, berättar Gabriel Lundin. Han pekar mot en skorsten som skymtar på andra sidan vattnet från hamnen. Det är Obbola pappersbruk.

– Det är världens största pappersmaskin, säger han.

I tältet utanför grindarna kommer några brädor till användning. En av tältpinnarna har knäckts i blåsten. Tomas tar fram en skruvdragare och stadgar upp med några plankor.

Publicerad Uppdaterad
2 weeks sedan
Frederick Batzler är juridiskt ombud för Hamnarbetarförbundet. Foto: Vendela Engström

Arbetsköparna stämmer strejkande hamn­arbetare

Arbetsköparorganistaionen Sveriges hamnar anser att Hamnarbetarförbundets strejk är olovlig. I onsdags kväll skickade de in en stämning till Arbetsdomstolen där de kräver att stridsåtgärderna stoppas. Redan i dag möts parterna i domstolen.

Den 21 maj gick Hamnarbetarförbundet ut i strejk med krav på bland annat bättre villkor för bemanningsanställda och ett stärkt skydd för fackets förtroendevalda. Mindre än en timme innan strejken bröt ut gjorde Sveriges hamnar en fredspliktsinvändning. Hamnarbetarförbundet menar att invändningen lämnades in för sent och därmed saknar verkan.

Dagen innan strejken accepterade det andra hamnfacket, Transportarbetarförbundet, medlarnas bud om ett nytt Hamn- och Stuveriavtal som kommer att gälla under en tvåårsperiod.

Hamnarbetarförbundet fick samma dag som Transport ett medlarbud som de inte valde att acceptera. Detta då budet enligt facket inte innebar några förbättringar för deras medlemmar på något av deras prioriterade områden.

Sveriges hamnar: Facket bryter mot fredsplikten

Nu menar Sveriges hamnar att Hamnarbetarförbundet bryter mot fredsplikten. Den 21 maj skickade arbetsköparorganisationen in en stämning till Arbetsdomstolen, där de kräver att stridsåtgärderna inte får genomföras under tiden tvisten prövas i domstol. De kräver även facket på ett skadeståndsbelopp som senare kommer att anges.

I stämningen skriver de att avtalet med Transport tillämpas på alla hamnarbetare i Sverige, ”även på anställda som är medlemmar i andra fackförbund än Transport eller som inte är medlemmar i något fackförbund. Förstahandsavtalet tillämpas sålunda även på medlemmar i Svenska Hamnarbetarförbundet.”

Sveriges hamnar skriver vidare att de anser att Hamnarbetarförbundets stridsåtgärder ”syftar till att påtvinga Sveriges Hamnars medlemmar ett kollektivavtal som innebär ett undanträngande förstahandsavtalet”, alltså det först tecknade kollektivavtalet, i det här fallet det som tecknats med Transport.

Får ett fack strejka trots att ett förstahandsavtal finns på plats? 

– Det får man definitivt göra. Så länge man inte försöker tränga undan förstahandsavtalet, och det gör inte Hamnarbetarförbundet, säger Frederick Batzler, juridiskt ombud för Hamnarbetarförbundet.

Hamnarbetarförbundet: Stridsåtgärderna är lovliga

Hamnarbetarförbundet bestrider anklagelserna och poängterar i ett yttrande till Arbetsdomstolen att rätten att vidta stridsåtgärder är ”ett grundlagsskyddat medel för arbetsmarknadens parter
att förmå motparten att teckna kollektivavtal.”

I ett yttrande till Arbetsdomstolen skriver Frederick Batzler att facket inte har som ”avsikt att tränga undan Sveriges Hamnars avtal med Transport. Avtalskraven har inte den innebörden eller verkan. Det är förbundets mening att avtalskraven inte på något sätt kommer att inverka på tillämpningen av hamn- och stuveriavtalet.”

Vidare skriver han att fackets avsikt är att ”ingå ett nytt kollektivavtal med Sveriges Hamnar som i så fall, liksom tidigare, skulle bli ett självständigt kollektivavtal och ett så kallat andrahandsavtal eftersom arbetsgivarorganisationen har ingått ett kollektivavtal med Transport”, och vidare att facket är införstådda med att ”anställningsvillkoren i andrahandsavtalet inte har företräde framför anställningsvillkoren i förstahandsavtalet.”

– Sveriges hamnar fantiserar om att avtalen måste vara likalydande, men det finns inget i Arbetsdomstolens praxis som säger att det måste så för att man ska få lov att strejka, säger Frederick Batzler.

Publicerad Uppdaterad
2 weeks sedan
Mannen släpades ett femtiotal meter under lastbilen. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Mitt under strejken: Arbetsplatsolycka i Göteborgs hamn


En man skadades efter att ha släpats under en lastbil inne i Göteborgs hamn tidigt på torsdagsmorgonen. Samtidigt utvidgas nu strejken när ännu fler hamnarbetare lägger ned sitt arbete.

Det var strax efter 07 på torsdagsmorgonen som en servicetekniker skadades medan han arbetade med att laga något under en trailer inne på Arendals hamn i Göteborg. Enligt polisen ska föraren av oklar anledning ha börjat köra och mannen under trailern släpades med ett femtiotal meter. Ambulans kallades till platsen. Serviceteknikern rapporteras dock ha varit vaken och talbar.

Utökat strejkvarsel

Samtidigt under torsdagen träder Hamnarbetarförbundets utökade strejkvarsel i kraft när hamnarbetare i bland annat Stockholm, Sundsvall, Gävle, Helsingborg och den hårt kritiserade Roro-terminalen i just Göteborg lägger ned arbetet med krav på bättre villkor.

Publicerad Uppdaterad