När alliansregeringen 2007 införde instegsjobben presenterades arbetsmarknadsåtgärden som en möjlighet för nyanlända invandrare att komma in på arbetsmarknaden. Men enbart 10 procent av deltagarna har fått jobb efter slutfört program. Det innebär ungefär 446 reguljära jobb 2012. De flesta instegsjobbare anställs inom handels- och restaurangbranscherna.
– Tittar man på mängden instegsjobb i vår bransch och att det bara är 9 procent som får en varaktig anställning är det en väldigt låg siffra, säger Malin Ackholt, avtalssekreterare på Hotell- och restaurangfacket.
Mellan september 2011 och oktober 2012 avslutade 4 952 personer ett instegsjobb. Av dessa var det bara 9 procent som efter instegsjobbets slut hade ett arbete utan statligt stöd. 1 618 personer var helt utan arbete och resten hade antingen en annan stödanställning eller var placerade i annat arbetsmarknadsprogram. Ungefär så har siffrorna varit sedan 2010.
Trots det bistra utfallet står Jan Karlsson, arbetsförmedlingschef i Spånga-Tensta, fast vid åtgärdens fördelar.
– Det är en mycket bra åtgärd. Instegsjobb är bra för att det ger möjligheter till personer som är nyanlända och inte lärt sig språket. De ger en möjlighet för öppning på arbetsmarknaden.
Han får också medhåll från de anställda handläggarna på Arbetsförmedlingen. I en undersökning utförd av Statskontoret 2012 anser de flesta handläggare att åtgärden är väl anpassad till de arbetssökandes behov.
Instegsjobben är avsedda för nyanlända invandrare som beviljats uppehållstillstånd under de senaste 36 månaderna. Vid en anställning betalas upp till 80 procent av den anställdes lön av Arbetsförmedlingen. För arbetsköparen kostar därför den anställde 20 procent av en reguljär anställds lön, vilket ska göra det mer attraktivt att anställa invandrare utan erfarenhet av svensk arbetsmarknad. Samtidigt måste den anställde läsa svenska på fritiden.
Vid införandet fick åtgärden hård kritik och dömdes ut som ett fiasko, detta då endast ett hundratal fick arbete det året. Regeringen såg då över regelverket, men fem år efter införandet resulterar åtgärden fortfarande bara i drygt 400 vanliga anställningar. Jan Karlsson kan inte svara på varför åtgärden gett så lågt utfall, men ser ingen anledning att döma ut åtgärden som verkningslös. Han tycker att åtgärden varit framgångsrik.
– Instegsjobb är för individen en fantastisk möjlighet att få ett arbete. Det har sina begränsningar eftersom du inte omfattas av lagen om anställningsskydd, men det är ett arbete, du får ju lön, säger han. Men Malin Ackholt finner den inställningen förvånande. Särskilt med tanke på de flera hundra miljoner kronor som sedan 2007 lagts på att finansiera bidragen till arbetsköparna.
– Det här är skattepengar. Ska man använda dem måste man ha lite högre krav än att 9 procent ska få ett jobb efteråt, säger hon.
Riksrevisionen inledde förra året en granskning av instegsjobben.