”Varför lämnar man sitt land? Varför lämnade jag Grekland?” Med dessa två uppmärksammade frågor börjar Theodor Kallifatides sin roman Utlänningar. Två frågor som lockade mig att sluka romanen med hetsade ögon. Två frågor som gjorde att Kallifatides i dag tillhör mina favoriter, samt fick mig att skriva denna krönika.

Att leva hela livet i landsflykt är fruktansvärt! Ni kanske håller med mig om det här men för att kunna känna som jag gör måste man själv ha upplevt det.

Jag var ett litet barn då min familj flydde från Iran och lämnade allt bakom oss. Det var ju inte mitt val då. Men jag tror i alla fall inte att man lämnar sitt land i glädje.

Som många andra i Altashlägret i Irak drömde jag också om Sveriges paradis! Ja, om Sveriges paradis. Men varför just Sverige? Det vet jag inte. Varför paradis då? Det vet jag inte heller.

Vi hade bara fått en bild av att Sverige är ett paradis och dess folk änglar. Punkt slut! Ett paradis där hjärtan och dörrar är öppna och blommor doftar godare.

Sedan 2005 bor jag i Sverige, men inte i paradiset. Jag drömmer nu om mitt land samt den lilla by jag föddes i. Kärleken till mitt land och mitt språk växer ännu mer varje dag.

I detta land som vi kallade för paradiset tänker jag ofta på det kurdiska ordspråket som säger: ”Stenen är tung på sin egen plats.” En stor sten är tung när den ligger på sin egen plats. Rör den på sig och förlorar sin plats, förlorar den sin tyngd samtidigt. Man använder det ordspråket när man ­befinner sig utomlands eller utom sitt eget, och känner sig kränkt eller illa behandlad.

Varför åker jag inte tillbaka då? Varför skriver jag på svenska? Två ­frågor som kräver långa svar. Men jag försöker fatta mig kort nu.

Jag önskar att jag kunde återvända! Men jag är en författare som är politiskt aktiv mot regimen i Iran. En ­regim som gjort landet till ett helvete för sitt folk. Att lida här och vara ett steg bortom helvetet är ju bättre än att vara i det och bli dödad.

Jag gillade den svenska litteraturen och dess språk ganska snabbt. Ett språk som jag lärde mig utan att få möjlighet att gå i skolan. Jag försöker att skriva på svenska för att bli läst av det svenska folket. Jag vill även översätta några svenska litterära verk till mitt språk och mitt folk, som jag tycker mycket om.