– Vi valde den här huvudparollen för att visa att alla är välkomna, sa Maria Höglund från första maj-kommittén i Göteborgs LS.
Ändå kände sig inte riktigt alla välkomna. Göteborgs Queerinstitut blev tillsagda att ta ner sin rosa banderoll eftersom LS hade beslutat att tåget skulle fokusera på klassbudskapet.
– Just första maj är klasskampens dag. Det finns ju andra dagar för andra frågor, menade Maria Höglund.
– Men vi kämpar ju mot klassförtryck, kvinnofrågor och queerfrågor alla dagar, tyckte Zafire Vrba från Göteborgs Queerinstitut.
Zafire ser ifrågasättandet av heteronormativiteten som en form av klasskamp, och menar dessutom att det är bredden som har gjort tåget så stort.
Maria Höglund understryker att det viktigaste är att rörelsen är enad och att hon gärna vill diskutera vidare för att undvika konflikter.

De åskådare som såg tåget passera upplevde knappast några konflikter, utan snarare en glad och färgrik massa. Från de vajande rödsvarta fanorna i fronten, med klassiska talkörer som ”Inget jävla sossetjafs – arbetarklass mot överklass”, vidare över blåsorkestern, barnvagnarna och längst bak en dansande sambaorkester. Göteborgs Queerinstitut trotsade tillsägelserna och skanderade: ”Lesbiska chaufförer och fjolliga frisörer – tillsammans drar vi lassen åt heteroöverklassen”. En lika ifrågasatt clowngrupp studsade fram och imiterade poliser så fort de fick chansen.

Väl framme i Bältesspännarparken spelade den syndikalistiska gosskören Billy Braggs ”There´s power in the union”.
Från kampanjen Malmö 26 berättade Matti om hur en lagligt varslad stridsåtgärd nu har lett till åtal av 26 personer.
– Det visar att så länge vi lever i ett kapitalistiskt samhälle är arbetarnas rättigheter alltid under attack.
Sista talare var Maruja från Stockholms LS som tog upp de två sorterna av arbetare: med papper och utan papper.
– Men i själva verket är det inte två grupper. Våra problem är desamma och vi måste kämpa tillsammans.
Och som en enda rödsvartrosa familj stämde hela demonstrationen upp i Internationalen.