– Tanken var att det skulle vara en mötesplats, där det gick att äta billig vegansk mat. I början kom matgästerna till stor del från djurrättskretsar men i dag kommer alla möjliga hit, säger Gabriella Seger som i flera år varit engagerad i Folkköket.
En av anledningarna till att Folkköket har levt kvar så länge tros vara priset på 25 kronor måltiden. Men även om många uppskattar priset är avsikten inte bara att servera god mat utan att öppna upp ögonen för det veganska köket. På så sätt hoppas initiativtagarna på att framkalla ett djurrättsligt medvetande hos matgästerna och normalisera veganismen.
– Vi vill vara inkluderande och skapa en atmosfär av att vem som helst kan komma. Det är viktigt att det ska vara god och fin mat, inte den billigaste grytan.
Recepten på maträtterna som tillagas går att hitta på Folkkökets hemsida så att matgästerna enkelt kan tillaga det som serverats. Men i övrigt håller Folkkökets låg profil på det djurrättsbetonade i budskapet.
– Vi är mer som en arena för politiska möten. Folk kommer till oss och vill hålla i bokbord, föredrag och utställningar. Vi säger alltid ja, Folkköket öppnar upp för andra att engagera sig.
Alla som är villiga att vara volontärer välkomnas att delta, det ställs inga krav på matlagningskunskaper eller egen veganism. Verksamheten är självfinansierad och överskottet går till olika djurrättsorganisationer.
– Det här är ändå en djurrättsrörelse, som är mot en extrem form av våld. Hur vi i dag exploaterar djur är oförsvarbart. Det handlar om en grundläggande respekt för liv. Men veganrörelsen är viktig inte bara ur ett etiskt perspektiv utan ur en hållbarhetssynpunkt. Vi kan inte fortsätta efterfråga kött som vi gör i dag, säger Gabriella Seger.
