”Deltar du för närvarande i religiösa aktiviteter?”, ”Hur har du trivts i skolan?” och ”Har någon läkare, partner etcetera någon gång ansett att du har alkoholproblem? Om ja, beskriv närmare” – det var några av frågorna i ett formulär som arbetslösa Siv ombads att fylla i av Arbetsförmedlingen, AF, i Sundsvall. I formuläret, som Arbetaren tagit del av, frågas det också om hur den svarandes relation till föräldrar och syskon varit och huruvida någon släkting haft psykiska problem, och i så fall vem och vilka problem.
– Dagens arbetsmarknad är fruktansvärd, som arbetslös har man en mycket låg status. Men att behandla en äldre person med ischiasproblem som psyksjuk, tvinga henne att svara på utlämnande frågor om sig själv och sina anhöriga, och beordra en att gå på kognitiv beteendeterapi, KBT, det tycker jag går för långt, säger hon.
Det var när Siv diskuterade möjligheten till antingen aktivitetsersättning (förtidspension) eller en arbetshandikappklassning (som gör det möjligt att få olika sorters subventionerade anställningar) som AF ordinerade henne KBT på ett privat företag.
– Jag protesterade och sade att jag inte ville ha terapi, att mitt enda problem är förslitningsskador, men det lyssnade de inte på, utan sade bara ”du kan behöva någon att prata med”. De frågade även ”vad gör du hela dagarna? Berätta vad du gör sedan du vaknat”, säger Siv.
Den tilltänkta terapeuten konstaterade också att Siv inte hade något behov av KBT och avbokade behandlingen.
– Fast terapeuten kommenterade att om jag skulle söka förtidspension ”hjälper det om det finns några psykiska problem med i ansökan”, berättar hon.
– Vi förklarar vilka insatser vi kan erbjuda, men det är alltid upp till berörd person att avgöra om det är rätt för dem, säger Marie-Louise Ek från AF Sundsvall.
– Jag fick absolut inte intrycket att det var något frivilligt, kommenterar Siv.
AF har tidigare vidareutbildat arbetsförmedlare i bland annat ”lösningsfokuserad samtalsmetodik”, som är en terapiform utvecklad för personer med missbruk eller andra psykosociala problem. I en utförlig presentation skriven av Skoghalls AF sägs att målet är att ”förändra otjänliga tanke- och beteendemönster”. Arbetsförmedlarna uppmanas bland annat att ställa frågor som: ”…under natten när du ligger och sover – så inträffar ett mirakel. Och miraklet är att det problem som fört dig hit i dag bara löser sig så här (en knäpp med fingrarna i luften)… hur upptäcker du att det hänt ett mirakel? Vad är det första du lägger märke till som är annorlunda?” och ”vad skulle behöva hända här i dag för att du skulle känna att det varit värt att gå hit?”.
– Jag ställde den frågan en gång, klienten bara stirrade på mig och sade ”att ni hittar ett jobb åt mig så klart”. Det har gått flera sådana där flugor inom organisationen. Grundproblemet är att jobben som finns att förmedla inte räcker till alla arbetslösa, i stället tror ledningen att man ska kunna lösa arbetslösheten med den ena eller andra mirakelmetoden, säger Mimi Wessel, tidigare arbetsförmedlare.
Helena från Stockholm sattes av AF att göra ett IQ-test.
– et innehöll bland annat ett ”fantasimoment” med prickar, streck och dylikt och man skulle rita något kring dessa. Jag ritade till exempel ett blomblad runt en prick vilket skulle visa att jag var kvinnlig… Jag fick aldrig veta vad mitt resultat blev, jag fick bara höra att jag var ”välbegåvad”, berättar hon.
Siv och Helena heter egentligen något annat.
