När Kurt Salomonsson kom ut med romanen Sveket präglades reaktionerna av ilska, fördömanden och förakt. Författaren var arbetare men bara 30 år, och en stor del av kritiken handlade orättfärdigt om att han inte visste vad han pratade om när han beskrev en svensk arbetarklass i allt annat än idealistiska termer. Salomonsson var syndikalist och skrev i tidningen Arbetaren, hans berättelse om den unge Bruno Wijk som har svårt att anpassa sig i den trånga och njugga industriarbetarkåren, där det som en gång var sammanhållning nu var sammangaddning”, där arbetaren av den gamla stammen skräms av friheten och hyllar slaveriet som ideologi medan funktionärerna bara har ett mål: den fackliga karriären.

Titeln syftar på hur en invandrare, Valter Müller, för att få lugn på arbetarna får skuld för en olycka och avskedas av företaget fastän man känner till hans oskuld. Och det blir det mest nedtryckte som utpressas att hålla i yxan. Olyckan och sveket blir en stark symbol för bristen på solidaritet där inte minst fackrepresentanten, vilken har ett förhållande med Müllers hustru, och som vet sanningen om olyckan, framställs som förrädare. Boken vimlar av offer för arbetarkollektivets svek i egenintresse; exempel är den sparkade och alkoholiserade ingenjören som avslöjat miljonfusk för att komma åt statliga subventioner till en olönsam gruva, vilket döljer att vinsten börjat komma, och en homosexuell man som mobbas ut. Och inte minst kvinnorna, längst ner, får ta frustrationen som arbetarna inte vågar visa på arbetsplatsen.

Året var 1959, den fullbordade Folkhemsmyten stod i zenit, och Salomonsson drog ned brallorna på SAP och LO som hävdade att man i princip nått sitt mål att ta kontroll över arbetarnas villkor. Han avslöjade hur slaveriet fortgick, hur arbetsgivarna samarbetade med facket och arbetarnas skräck för att förlora de små privilegierna som de försågs med för att fokusera på den individuella situationen. Sveket, som nu ges ut på nytt, är en i högsta grad aktuell och stark roman som ändå inte spiller förakt på människorna den skildrar. Den sparkar uppåt.

Sveket
Kurt Salomonsson
H:ström