Den historiskt korta valrörelsen inför Greklands nyval är inne på sin sista vecka. Inte sedan militärjuntans fall 1974 har väljaropinionen varit så polariserad.
De stora partipolitiska kampanjerna är frånvarande i stadsbilden. Men på de många tidningarnas förstasidor och hemma vid köksborden råder valfeber.
Samtidigt förbereder sig många greker inför långväga resor de måste göra för att kunna rösta.
Trots att deltagandet i de grekiska parlamentsvalen är obligatoriskt så har det stadigt minskat för varje valomgång under den ekonomiska krisen.
Söndagens nyval, som utlysts mindre än en månad i förväg, väntas följa samma nedåtgående trend.
Den korta valrörelsen innebär att färre vallokaler kommer att finnas tillgängliga och möjligheten att byta vallokal är i praktiken avskaffad. Valsystemet kräver att varje väljare röstar i sin hemkommun, oftast den de är födda i.
Mer är en tredjedel av invånarna i Aten kommer under helgen att lämna staden för att bege sig till sina vallokaler runtom i landet. För den som står skriven i en avlägsen bergsby eller på en svårtillgänglig ö kan detta bli en dyr och krånglig affär.
Danos Mastorakis är 32 år och arbetar som banktjänsteman i Aten, men har sin vallokal i Sitia på Kreta.
– Även om jag är folkbokförd i Aten så måste jag rösta i min hemby. För att byta vallokal ska jag ha gjort min ansökan senast i oktober och det här valet utlystes ju i december, säger han.
Det tar ungefär nio timmar med färja eller kostar honom runt en tusenlapp, 100 euro, att flyga till Kreta. Men Danos Mastorakis ser fram emot valdagen som brukar innebära ett kärt återseende för byns alla hemvändare.
– Vi går ut och dricker tillsammans, umgås med våra familjer och jag brukar gå och fiska och göra sådant jag saknar i Aten, säger Danos Mastorakis, men tillägger:
– För mig är det okej då jag får ta semester för att rösta. Min syster, som jobbar på en annan bank i Aten, har inte fått ledigt trots att hon har rätt till det enligt lag.
Undantagna från dessa regler är personer anställda inom rättsväsende, polis och militär, vilka har egna vallokaler. Detta har visat sig vara till fördel för regeringen och den radikala högern.
Den grekiska grundlagen gör gällande att medborgare har röstplikt från och med det år de fyller 18, men till det stundande nyvalet har röstlängden inte hunnit uppdateras.
Landets justitieombudsman uppmärksammade redan första veckan att detta i praktiken innebär att cirka 100 000 greker födda år 1997 nekas sin rösträtt.
Justitieombudsmannen har uppmanat ställföreträdande inrikesminister Michalis Theocharidis att se över reglerna för röstlängdens uppdatering, men intresset har varit svalt.
– Om en lagändring skulle ske så har de olika valdistrikten ändå inte tillräcklig tid att justera röstlängden innan valet. Däremot skulle man kunna låta 18-åringarna rösta för sig enligt den procedur som redan i dag tillämpas på väljare som fallit ur röstlängden av misstag, säger Fenia Rougouni vid justitieombudsmannens sekretariat.
– Som det ser ut nu är sannolikheten mycket liten att det blir någon förändring.
För Eleni Koutouki, valsamordnare vid inrikesministeriet, är detta dock ingenting märkvärdigt.
– Vi följer reglerna, 97:orna har inte uteslutits av misstag. Enligt lag ska röstlängden uppdateras i februari. Huruvida lagen är bra eller dålig är inte min sak att kommentera, säger hon.
Någon som däremot gärna kommenterar situationen är 18-åriga Mariana Kyrgaina.
Med en ungdomsarbetslöshet uppemot 60 procent väntar en tuff framtid för Mariana när hon tar studenten till sommaren. Drömmen är att stanna i Grekland och utbilda sig till läkare, men liksom många jämnåriga överväger Mariana Kyrgaina att emigrera.
– Helst flyttar jag nog till Nederländerna, eller kanske till Sverige, säger hon.
När nyval utlystes vid årsskiftet såg hon fram emot att rösta. Liksom de flesta unga tänkte hon rösta emot den sittande högerregeringen. Nu kommer det att dröja fyra år innan hon får en ny chans att göra det, vilket upprör henne.
– Jag är arg att detta inte blivit en större nyhet. Om de kan göra så här mot oss nu, vem vet vad de kan komma undan med nästa gång?
Jämnåriga Xaroula Lekka, å andra sidan, tar det hela med ro.
– Jag tycker att det är rätt. När man är 18 är man inte mogen att göra ett så viktigt val. Jag tycker att rösträttsåldern borde vara 20, säger hon.
Xaroula Lekka litar på att föräldragenerationen gör rätt val i hennes ställe. Själv vet hon inte vilket parti hon skulle ha röstat på om hon hade fått.
Faktum är att väljarkårens medelålder ser ut att bli ovanligt hög i nyvalet. En femtedel av de röstberättigade är drygt 70 plus. Detta är gynnsamt för regeringen då väljaropinionen i viss mån delas av en generationsklyfta. Vänsterkoalitionen Syriza är populärast bland unga.
– De äldre röstar utifrån egenintresse snarare än övertygelse, tror Xaroula Lekka.
Mariana Kyrgaina instämmer och tror att det kan vara förklaringen till varför hon inte tillåts delta, säger hon.
– Det ligger i regeringens intresse. Vi står inför en förändring och de unga vill ha någonting radikalt, någonting annat än de partier som suttit vid makten under alla dessa år.
Historiskt sett är Grekland ett utvandrarland. Uppskattningsvis bor närmare 800 000 grekiska medborgare i andra länder. Under krisen har landet kommit att placera sig som Europas främsta exportör av studenter och högutbildade.
Detta kan delvis förklara varför valdeltagandet minskat så drastiskt.
28-åriga Dimitris Danampasis är typisk för sin generation. Uppvuxen i Aten och utbildad datavetare lever han sedan två år i Köpenhamn där han kombinerar arbete med magisterstudier.
– Krisen tvingar bort människor. Det är självklart lättare att flytta för den som är ung och inte hunnit bilda familj. Jag hade gärna velat stanna och kämpa, men vad har jag egentligen för val?
I det grekiska valsystemet finns ingen möjlighet att rösta från utlandet, något som Dimitris Danampasis beklagar.
– Jag råkade vara i Grekland för att fira nyår när valet utlystes, så jag bestämde mig för att stanna och rösta. Jag flyger tillbaka till Danmark två dagar efter valet, säger han.
Dimitris Danampasis tror att det skulle göra skillnad om emigranterna gavs rätt att rösta.
– Jag kan bara tala för mig själv, men de flesta som utvandrar gör det för att de inte får jobb. Jag gissar att de flesta är besvikna och att de etablerade partierna hade förlorat på att räkna deras röster, säger han.
Dafni Sofianopoulo är 35 år och har hoppat över flera val under sina elva år i Berlin.
Åtstramningarna som följde på den ekonomiska krisen återuppväckte hennes intresse för partipolitiken i hemlandet. Vid valet i maj 2012 var hon därför på plats för att rösta.
Efter den påföljande regeringskrisen utlystes en andra valomgång som Dafni Sofianopoulo missade. I den omgången vann högerpartiet Ny Demokrati.
– Jag slutade lita på mina landsmän efter det. Jag känner mig tvungen att rösta i det här valet.
För Dafni Sofianopoulo är det inget sammanträffande att Grekland är det enda land i EU där medborgarna inte kan poströsta.
– Ingen utlandsgrek jag känner stödjer regeringen. Hade vi kunnat poströsta 2012 hade Ny Demokrati inte vunnit. Efter 2012 har antalet greker i Tyskland bara ökat och jag undrar hur många potentiella vänsterröster som kastas bort med dem.
