Jan Björklund menar att de 10 000 ungdomar som i dag hoppar av gymnasiet kommer att ha en bättre chans på arbetsmarknaden med ett yrkesbevis från en ett- eller tvåårig gymnasieutbildning. Både Väns­terpartiet och Miljöpartiet har sågat förslaget som man menar sviker eleverna när man inte ger dem tillräckliga grundläggande kunskaper. Såväl LO som Svenskt Näringsliv befarar att de ungdomar som väljer en kort teorifri utbildning kommer att ha dåliga chanser på arbetsmarknaden.
Yeshi Wondmeneh, utredare på Kommunal, tror att förslaget kommer att öka klyftorna i samhället.
– Det här är ju något man tidigare gått ifrån, för att man sett att rena yrkesutbildningar utan teori ökar sociala klyftor. Om man senare i livet ändrar sig och vill utbilda sig är man bunden för att man saknar de grundläggande kunskaperna, säger hon till Arbetaren.

Hon menar att gymnasieprestationerna redan i dag är beroende av klass och föräldrarnas utbildningsnivå och att förslaget skulle cementera klasskillnaderna. Hon ser det även som en folkhälsofråga, då utbildningsnivå och inkomst tätt hänger samman med hälsa.
– Det här går emot all folkhälsoforskning. Man förbereder folk för ett liv med sämre arbetsvillkor och sämre hälsa. Sänker man utbildningskraven så blir det även ett argument för att sänka lönerna, säger hon.
Susanna Toivanen är forskare vid Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa vid Stockholms universitet och redaktör för boken Den orättvisa hälsan som nyligen släppts. Hon menar att det är svårt att på förhand veta vad förslaget skulle innebära ur hälsosynpunkt om alternativet exempelvis är arbetslöshet, men att en ordentlig konsekvensanalys bör göras.
– Det vi vet är ju att utbildningsnivå och utbildningslängd har tydliga kopplingar till hälsa och medellivslängd. Lågutbildade har sämre hälsa och kortare medellivslängd än högutbildade, säger hon.
En tydlig trend är att skillnaderna i hälsa också ökar mellan grupperna lågutbildade och högutbildade.
– Vi har en utveckling mot längre medellivslängd över lag på grund av förbättrade livsvillkor, men utvecklingen är inte lika i alla grupper. Lågutbildade kvinnors medellivslängd har endast ökat med 0,7 år från mitten av 1980-talet, medan högutbildade mäns medellivslängd ökat med nästan fem år.
Susanna Toivanen lyfter fram att vi i dag har en snedrekrytering till högre utbildningar utifrån klass. Samt att det ur folkhälsosynpunkt är centralt att förbättra förutsättningarna för lägre sociala grupper att skaffa sig utbildning.
– Skol- och arbetsmarknads­politiken borde syfta till att ge alla samma möjligheter att utbilda sig och motverka snedrekryteringen.

Yeshi Wondmeneh efterlyser i stället satsningar som stöttar skoltrötta att klara utbildningen.
– Barn ur alla samhällsklasser kan bli skoltrötta. Men barn med resursstarka och högutbildade föräldrar har ett annat stöd hemifrån och kan klara sig igenom sin skoltrötthet med hemundervisning och föräldrars stöd. Det här förslaget drabbar bara de unga som saknar de resurserna.