Enligt Jakarta Globe arbetar över 4 miljoner kvinnor och barn som hembiträden i Indonesien. Dessa arbetare omfattas inte av landets arbetslagstiftning vilket har gjort att de varken har en minimilön eller någon reglerad arbetstid. Ett hembiträde arbetar vanligtvis mellan 14 och 18 timmar per dag, har inga lediga dagar i veckan och ingen semester.
Hembiträdenas dag, National Domestic Workers Day, instiftades 2001 efter att en fjorton år gammal flicka misshandlats till döds av sin arbetsgivare. Det finns flera uppmärksammade fall i Indonesien där hembiträden utsatts för dödligt våld och blivit sexuellt utnyttjade av sina arbetsgivare.
Under de senaste åren har det förekommit demonstrationer där hembiträden krävt att de ska omfattas av arbetslagstiftningen och få samma rättigheter som andra arbetare i Indonesien. Efter stora påtryckningar från bland annat människorättsorganisationen Human rights watch har Indonesiens parlament nu tagit sig an i frågan. Under hembiträdenas dag passade lagrådet på att gå ut och lova att ett nytt lagförslag skulle vara klart före 2011.
– Det är en fråga om jämlikhet, att hembiträdena ska få samma rättigheter, skydd och fördelar som andra arbetare, säger Lita Anggraini, talesperson för the National Network for Domestic Workers Advocacy, Jala PRT.
Förutom de hembiträden som arbetar i Indonesien uppskattar tidningen Jakarta Globe att det finns över 6 miljoner indonesiska kvinnor och barn som immigrerat och arbetar som hembiträden i andra länder. Främst arbetar de i Saudi Arabien, Kuwait, Malaysia och Singapore.
Human rights watch har undersökt de indonesiska immigranternas arbetsförhållanden i skrifterna ”Workers in the Shadows” och ”As if I am not human”. De har hittat att de här hembiträdenas situation liknar och i vissa fall är värre än i deras hemland.
I söndags meddelade organisationen att de är glada att Indonesiska myndigheter tar tag i frågan och hoppas att en ny lag ska bli vägledande även för andra länders syn på de här kvinnornas rättigheter.
Arbetaren