Sedan den 1 juli 2007 kan den som anlitar någon för att utföra hushållstjänster i hemmet ansöka om skatteavdrag motsvarande halva kostnaden för arbetet. Regeringen syfte med reformen var att skapa fler vita jobb och att underlätta ”livspusslet” för privatpersoner. Inför valet 2006 framhöll centerledaren Maud Olofsson – en av reformens främsta tillskyndare – att ”vanliga människor” med hjälp av skatteavdraget skulle få möjlighet att köpa tjänster i hemmet. I samband med TV4:s partiledarutfrågning menade hon också att de städerskor som utför hushållsnära tjänster ”väl också kan köpa en tjänst” till sina egna hem.

Enligt en beräkning som Arbetaren (42/2006) genomförde strax efter valet skulle det dock krävas en lön på mer än 46000 kronor i månaden för att den nya skatterabatten skulle vara lönsam i jämförelse med att själv gå ner i arbetstid.

Avdraget har inte blivit den succé som regeringen hoppades på och den totala återbäringen utgör med 131,5 miljoner bara en femtedel av den budgeterade. Det är hushåll i storstadsregionerna, med Stockholm i täten, som står för den största andelen av de 52455 ansökningar som skickats in.

Vad som inte har framgått är att människors benägenhet att utnyttja avdraget är nära knutet till deras förmögenhet. Arbetaren har utifrån siffror från Skatteverket och Statistiska Centralbyrån viktat antalet ansökningar om skatteavdrag mot folkmängden i de rikaste respektive fattigaste kommunerna och funnit stora skillnader. Det är 15 gånger vanligare att en person i Danderyd utnyttjar skatteavdraget för hushållstjänster än att en person i Jokkmokk gör det – för att jämföra Sveriges rikaste respektive fattigaste kommun. Enligt de senaste siffrorna från Statistiska Centralbyrån ligger dessa två kommuner i toppen respektive botten vad gäller befolkningens genomsnittliga förmögenhet och invånarna i Danderyd är med sina 3,2 miljoner per person också just 15 gånger rikare än invånarna i Jokkmokk.

I jämförelse med de förmögenhetsmässiga mediankommunerna Mjölby och Götene är det tolv gånger vanligare att en person i Danderyd utnyttjar skatteavdraget än att invånare i dessa kommuner gör det. Danderydsborna är i snitt är sju gånger rikare än invånarna i dessa exempelkommuner.

Enligt Finansdepartementet är frågan om förmögenhet och inkomst bland dem som utnyttjar reformen inget perspektiv som funnits med när förslaget om skatteavdrag för hushållsnära tjänster togs fram.
– Bakgrunden var att motverka svartarbete, att skapa fler jobb och att ge både män och kvinnor större möjligheter att kombinera arbete med familjeliv, säger Caroline Raxell som är politiskt sakkunnig hos finansminister Anders Borg