23 procent av väljarna anser att miljö-, klimat- och energifrågor är den viktigaste frågan i EU-parlamentsvalet, enligt en opinionsundersökning från DN/Synovate. På plats två kommer ekonomin/finanskrisen som 15 procent satt som viktigaste fråga.

Väljare som sympatiserar med Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Centern är de som brinner mest för klimatfrågan, men samtliga partiers sympatisörer har med klimatfrågan på sin topp-3-lista. Mest bryr sig personer i åldersgruppen 30–59 år om klimatfrågan i EU-valet, minst ungdomar mellan 19 och 29 år.

Men vad är egentligen EU-parlamentets inflytande på området?

Vad gäller de klimatförhandlingar som nu förs på internationell nivå har EU-parlamentet inte så mycket att säga till om. Förhandlingarna förs av regeringscheferna. Kristdemokraten Anders Wijkman räknar med att parlamentet inför klimattoppmötet i Köpenhamn framför allt kommer att vara aktivt genom att föra en hård debatt.
– EU-parlamentet har varit mer ambitiöst än EU-kommissionen i klimatfrågan, säger Anders Wijkman.

EU-parlamentet kan även påverka politiken på andra sätt genom att komma med resolutioner, även om dessa inte är bindande, liksom att hålla utskottsförhör.

Parlamentet har dessutom tagit en aktiv roll i lång rad frågor på klimatområdet: utsläppshandeln, energieffektiviseringar, koldioxidkrav för nya bilar, nya normer för isolering av hus, nya normer för elektriska apparater och det direktiv som säger att 20 procent av energin i EU ska vara förnyelsebar år 2020.

I det senare fallet ville inte medlemsländernas regeringar ha bindande mål. Det var tack vare att EU-parlamentet intog en aktiv roll i frågan som mål om 20 procent förnyelsebar energi blev bindande.