Solidaransvar är i Sverige alltjämt ett relativt okänt koncept, men tillämpas i flera branscher i Norge.

Modellen bygger på att huvudentreprenören görs juridiskt ansvarig för villkoren hos sina underentreprenörer. Om ett bemanningsföretag inte betalar sina anställda överenskommen lön faller ansvaret enligt principen om solidaransvar alltså på den som beställt tjänsterna.

För att ta ett aktuellt exempel skulle nöjesetablissemanget Berns i Stockholm, som ligger i konflikt med syndikalistiska Registret, inte kunna hävda att det inte har något arbetsgivaransvar för den personal som hyrts in via oseriösa bemanningsföretag om solidaransvar tillämpades i den svenska städbranschen.

Nu ställer sig de svenska LO-förbunden Byggnads, GS och Seko, i ett uttalande från Nordiska Bygg- och Träarbetarfederationen, bakom att solidaransvar ska införas i Sverige.

– Det handlar helt enkelt om att vi ska få bättre ordning och reda på byggarbetsplatserna Entreprenadkedjorna är ett enda kaos, det har vi sett bland annat vid byggena av Citybanan och Norra länken, säger Sekos ordförande Janne Rudén

– Både vi och arbetsgivarna är medvetna om problematiken. Danmark har också den här problematiken. Finland också. Och Norge har ett system som fungerar.

I uttalandet heter det att solidaransvarsmodellen kan bygga på antingen kollektivavtal eller lagstiftning. Janne Rudén är dock tydlig med vad han och LO-kollegorna föredrar.

– Det är lagstiftning som i första hand ska gälla, då är det definitivt att det omfattar alla företag. Vi har erfarenhet från de här entreprenadkedjorna och vet att det dyker upp företag som inte vill göra rätt för sig.

Vilken chans har ni att få politiskt gehör för kravet på lagstiftning?
– Får vi en annan regering så blir det nog i alla avsevärt lättare att få gehör för det här.

Förespråkar ni solidaransvar även i andra branscher än era egna?
– Vi vill i första hand trycka igenom det här i de branscher där vi finns, sedan får andra följa efter om de tycker att det är bra. Man kan tänka sig solidaransvar i både städ- och restaurangbranschen.

Blir det lättare för andra att följa efter om ni får igenom ert krav?
– Ja, då finns ju ett system på plats, då blir det absolut enklare för andra att följa efter.

FAKTA MOT LÖNEDUMPNING

• Arbetaren har tidigare rapporterat (nr 32/2010) om hur hälften av arbetskraften vid de stora offentliga infrastrukturprojekten Citybanan och Norra länken varit utstationerade arbetare som arbetat för väsentligt lägre löner än de svenska kollegorna.

• Huvudentreprenören, statliga Trafikverket, vägrade kommentera situationen med mer än att den följde lagen om offentlig upphandling.

• Om principen om solidaransvar hade gällt hade det statliga verket haft det yttersta ansvaret för de utstationerade arbetarnas löner och villkor.