Tre nya delrapporter i den statliga Långtidsutredningen har presenterats. En av de mer kontroversiella delarna var författade av professor Nils Gottfries vid Uppsala universitet. Han förespråkade sänkta löner för äldre och lägre löneökningar för att skapa fler jobb.

– Arbetslösheten beror på för höga löner, sade Nils Gottfries vid presskonferensen.

Han sade att dagens ekonomer är överens om att utbudet på arbete är beroende av lönenivåerna, och att lägre löner alltså leder till färre arbetslösa.

Nils Gottfries menade också att vi behöver en löneflexibilitet på individnivå, vilket skulle innebära att 55–65-åringar skulle få lägre lön än 40-åringar eftersom produktiviteten sjunker med åldern.

Men att sänkta löner skulle ge fler jobb är något som det råder delade meningar om.

– Det här härstammar från ekonomisk teori och har ingen verklighetsförankring. Det kanske stämmer i vissa grupper. Men om LO-medlemmarna sänker sina löner så finns det en stor risk att tjänstemän och chefer får lite mer betalt i stället, säger Thomas Carlén, utredare på LO-ekonomerna i Stockholm.

Han tror att förslaget om lägre löner för äldre är färgat av upphovsmännens egen verklighet.

– De som kommer med ett sådant här förslag är välbetalda tjänstemän. Det fungerar inte för en LO-medlem som generellt har ganska låg lön. En undersköterska som fyller 55 kan inte gå ner i lön.

Thomas Carlén menar att forskarna har stirrat sig blinda på teorier och inte sett verkligheten.

– Det här tycker jag från början till slut är ganska galet, det finns en hejd på vad man kan utläsa ur ekonomisk teori. Det går inte att bara titta rakt ner i ett ekonomiskt diagram och se när kurvorna möts. I praktiken är det vansinne. Det här förslaget ger lägre pensioner och att sänka lönen främjar ju inte precis att man vill arbeta längre, vilket ju regeringen vill att vi ska göra, säger han.

En annan del av rapporten rör det svenska anställningsskyddet. För att få in ett nytt perspektiv har Långtidsutredningen låtit professor Pierre Cahuc från Parisuniversitetet Ecole Polytechnigue författa rapporten.

Han förespråkar att turordningsreglerna – sist in först ut – bör slopas och att uppsägningsavgifter i stället införs. Arbetsköpare som säger upp personal får då betala en del av samhällets kostnader samtidigt som skyddet mot uppsägning blir lika stort för visstidsanställda som för fast anställda.

Pierre Cahuc anser att dagens anställningsskydd är tudelat. De personer som har tillsvidareanställningar har ett mycket gott skydd mot uppsägningar medan de som har visstidsanställningar inte har något skydd alls.

Utredaren menar att detta bara skyddar dem som har långa anställningar mot godtyckliga uppsägningar och att det skapar snedvridna incitament för arbetsköpare där det lönar sig att säga upp tillfälligt anställda för att slippa tillsvidareanställa dem.

Thomas Carlén på LO-ekonomerna håller med om att anställningsskyddet för visstidsanställda i Sverige är alldeles för dåligt men han tror inte att ett slopande av turordningsreglerna är rätt sätt att lösa problemet.

– Naturligtvis tycker vi att det är olyckligt med ett system där facket förlorar inflytande och att en lag i stället ska säga vad det kostar att säga upp anställda. Då tappar facket och de anställda inflytande över sin situation.

FAKTA Långtidsutredningen

• I Långtidsutredningen ingår tolv forskningsrapporter som kommer att publiceras som bilagor till den kommande slutrapporten, de fyra första presenterades den 30 november.

• I sin slutrapport kommer Långtidsutredningen att presentera en bred översikt över den svenska arbetsmarknaden samt föreslå åtgärder för en bättre fungerande arbetsmarknad på lång sikt.

• Den pågående Långtidsutredningen är beställd av finansdepartementet och har fokus på den svenska arbetsmarknadens funktion och sysselsättningspolitikens utformning.

• Slutrapporten presenteras under våren 2011.