Enligt åtalet i den pågående kokainhärvan som pågår i Stockholms tingsrätt har kokainpengar investerats i äldreboenden, skolor och sjukvård i svenska kommuner, skrev Dagens Nyheter den 6 juli. 

En ganska ovanlig händelse – i Sverige. I juni i år uppmärksammade Pietro Grasso, en av Italiens främsta maffiaåklagare, att ”finanskrisen är en boom för den organiserade brottsligheten”.

– Den nuvarande ekonomiska krisen gör kriminella grupper mäktigare än någonsin eftersom de har kontanta medel, de har pengar redo, förklarade han för EU-parlamentets nyinstiftade anti-maffiakommitté.

Banker med sinande kassor har blivit mer villiga än tidigare att acceptera vilka pengar som helst utan att kontrollera deras ursprung, enligt Grasso.

– I vissa länder har svarta pengar transformerat hela finanssystemet och den nationella politiken, säger också Jean-Francois Gayraud, Frankrikes rikspolischef, till webbtidningen EU Observer.

Enligt Michel Koutouzis, författare till boken Crime, trafficking and networks, gäller det inte bara bankerna, utan även stater – kriminella nätverk har också blivit allt större investerare i statsobligationer under senare år.

2009 hävdade Antonio Mario Costas, tidigare chef för FN:s byrå mot organiserad brottslighet, att ”narkotikapengar räddade bankerna” under finanskrisens första stadium 2008, när nästan alla andra penningkällor var avstängda. Enligt honom pumpades då 352 miljarder narkotikadollar in i det globala finanssystemet (uppgifter som han uppger sig fått från icke namngivna källor). Kontrollmyndigheter ska ha sett mellan fingrarna eftersom ”alternativet hade varit att låta banksystemet kollapsa”.

Amerikanska Citygroup är en av de finansgrupper som ofta förekommit i utredningar kring tvätt av de mexikanska narkotikakartellernas inkomster, men ingen har hittills åtalats för det, skriver webbtidningen Narco News.