Utredningen som ligger till grund för regeringens förslag menar att den gamla lagen om företagshemligheter blivit föråldrad i och med att kunskapsföretagen blivit allt fler. Det är numera inte bara varor som måste hemlighållas, utan också de anställdas kunskap, personliga skicklighet och erfarenhet.

Lagen får dock inte tillämpas så att den strider mot den grundlagsskyddade tryck- och yttrandefriheten. Det ska inte heller finnas några hinder för att påtala missförhållanden på en arbetsplats. Samtidigt är det arbetsgivaren ensam som ska avgöra vilken information som ska anses vara hemlig.

Utredaren, regeringsrådet Anna-Karin Lundin, fastslår att Sverige har skyldighet att snabbt och effektivt skydda företagshemligheter, eftersom Sverige undertecknat Trips-avtalet som är en del av Världshandelsorganisationen WTO:s regelverk. Detta avtal reglerar bland annat rätten till upphovsrätt, patent, varumärken och företagshemligheter.

Om arbetsgivaren misstänker en anställd ska denne kunna vända sig till domstol, varefter Kronofogdemyndigheten får rätt att göra husrannsakan. Förslaget är nu ute på remiss. Flera remissinstanser, bland dem LO och TCO, har varit kritiska mot förslaget för att man befarat att de anställdas möjligheter att yttra sig kommer att minska. Svenska Journalistförbundet anser att lagen är översiktligt gjord och bör göras om från grunden. Särskilt starkt reagerade förbundet mot att Kronofogden skulle få rätt att gå in i enskilda människors hem bara på grund av en misstanke från en arbetsgivare.

Redan nu betonas lojaliteten gentemot arbetsgivarna mycket starkt. Nu kommer det att bli ännu tystare på arbetsplatserna, säger Svenska Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén till Arbetaren och tillägger:
– Detta förslag är, efter lagen om hemlig avlyssning, buggning, FRA-lagen och en rad andra förordningar, det senaste i raden som hotar integriteten, meddelandeskyddet och därmed pressfriheten.