Den 21 januari 2010 beslutade USA:s högsta domstol, i rättsfallet Citizens United vs Federal Election Commission, att ge landets starka ekonomiska särintressen närmast obegränsade möjligheter att finansiera valkampanjer.
Företagen fick i ett slag samma konstitutionella rätt att påverka den demokratiska valprocessen som landets medborgare haft. Citizens United, en starkt högerkonservativ lobbyorganisation som under rättsprocessen fick öppet stöd av bland annat den ökända vapenlobbyn National Rifle Association, NRA, jublade.
Det gjorde även landets storföretag som nu med grundlagsstöd kunde översvämma framtida valkampanjer med pengar.
Och den chansen tog man; presidentvalet 2012 blev enligt officiella siffror det dyraste valet någonsin i den amerikanska historien med över två miljarder spenderade dollar.
Den amerikanska plutokratin blev ett faktum.
Liksom, får man förmoda, den korruption som ofta följer av stora pengars närhet till politiska beslut.
Faran med att låta pengar köpa politisk makt borde uppmärksammas mer även i vår svenska debatt kring de så kallade anonyma partibidragen, en bidragsform som skapar incitament för politisk korruption, med minimala risker för de inblandade.
Europarådets kontrollorgan mot korruption, GRECO, har vid flera tillfällen riktat allvarlig kritik mot Sverige då frånvaron av lagreglering på partibidragens område inte säkerställer transparens och insyn för allmänheten.
Rådet kräver därför att hemliga partibidrag förhindras. Den 20 januari lämnade regeringen ett lagförslag om partibidragen, vilket föreslås träda i kraft den 1 april 2014 om riksdagen så beslutar.
Enligt förslaget kommer anonyma bidrag även i framtiden att förbli anonyma, även om posterna enligt lagförslaget framöver måste bokföras och redovisas.
Därmed frångår regeringen Europarådets krav på nödvändiga åtgärder mot politisk korruption.
I dagsläget tyder allt på att alliansregeringen inför riksdagsomröstningen kan räkna med aktivt stöd av ett parti, Sverigedemokraterna, som har starka skäl att vilja dölja identiteten på sina bidragsgivare inför höstens val.
Frågan är enkel: Ska vi ha en lagstiftning som tillåter stora möjligheter till politisk korruption eller inte? Europarådet säger nej. Rimligen säger svenska folket detsamma, om det får möjlighet att säga sitt.

