Enkla anpassningar som att installera luftkonditionering är en kostnadsfråga. Yngre välbeställda människor har råd att dra in luftkonditionering i hela hus medan många äldre med låg pension, varav en stor del är kvinnor, inte har råd med luftkonditionering i ens ett rum.
I utvecklingsländer är det känt att framför allt kvinnors arbete försvåras ytterligare i takt med klimatförändringar. När vatten blir allt mer av en bristvara måste kvinnor gå allt längre sträckor för att bära hem det. Även i Sverige drabbas kvinnor hårdare än män av klimatförändringar på grund av hur arbetsfördelningen ser ut. I den äldre delen av befolkningen sysslar män i större utsträckning med sådant som kan avbrytas under till exempel en kraftig värmebölja.
– Kvinnors sysslor är sådant som hela tiden måste pågå som till exempel hemsjukvård.
– Äldre kvinnor dominerar de grupper som drabbas. Varför kvinnor är mer drabbade än män vet vi inte men det kan vara en kombination av sociala och biologiska orsaker, sade Sven-Ove Hansson.
Han underströk också vikten av att klimatanpassningar genusgranskas för att inte kvinnors arbetsbörda ökas ytterligare:
– Ett system kan vara bra ur klimatsynpunkt men kanske öka hushållsarbetet kraftigt.

Direkt till seminariet från FN:s klimatmöte i New York kom den tyska Ulrike Röhr, chef för Berlinbaserade Genanet. Det är inte bara i utvecklingsländer som kvinnor drabbas hårdare av naturkatastrofer menade hon och pekade på orkanen Katrina:
– Fattiga drabbas alltid värst och kvinnor är de fattigaste av de fattiga.
En undersökning av värmeböljan i Frankrike 2003 visade bland annat att överdödligheten bland kvinnor var stor. Av dem som dog var 65 procent kvinnor.
En skillnad mellan män och kvinnor är att män i högre utsträckning söker teknologiska lösningar som svar på klimatförändringarna medan kvinnor i hög grad söker svaren i förändrade beteenden:
– För att sträva efter tekniska lösningar krävs både kunskap om dem och pengar för att ha råd att använda dem. Kvinnor tjänar mindre än män och det är ett skäl till varför kvinnor är mer intresserade av att förändra beteenden, sade Urike Röhr.
Sådana förändringar är nödvändiga menade en av åhörarna, Gerd Johnsson-Latham, författare till UD-rapporten ”En studie om jämställdhet som förutsättning för hållbar utveckling”.
– Det kommer att krävas en förändring i tanken om vad ett gott liv utgörs av. Det konsumeras för mycket materiella varor och rika konsumenter utsätter hela vår planet för risker.
Rapporten tar bland annat upp ekologiska fotavtryck. De alla största fotavtrycken görs av cirka 30 procent av männen. Även kvinnor i den rika världen orsakar avsevärt större fotavtryck än både kvinnor och män i utvecklingsländerna.

Climatools drivs av FOI på uppdrag av Naturvårdsverket, i samverkan med KTH, Umeå universitet och Uppsala universitet.