Turkiet har efterlyst Musa Dogan via Interpol och den svenska regeringen har nu kontaktat Turkiet och bett dem inkomma med en formell begäran om utlämning senast den 6 mars. Detta för att Turkiet ska precisera vilka brott Musa Dogan är eftersökt för. Därefter kommer riksåklagaren att göra en utredning och lämna resultatet vidare till Högsta domstolen. Musa Dogan kommer att kunna försvara sig i en muntlig förhandling och det slutgiltiga beslutet fattas av regeringen.

– En sådan här process om utlämning till annat land är egentligen mycket mer rättssäker än en vanlig asylprocess. Denna typ av prövning är seriös och tar lång tid vilket gör att vi kan hinna göra något för att förhindra utlämning om vi blir ombedda att ta oss an Musa Dogans fall, säger Elisabeth Löfgren pressekreterare på Amnesty.

Sedan häktningen har Musa Dogan hungerstrejkat på häktet i Växjö.

– Han mår så klart mycket dåligt psykiskt av att vara häktad. Men han har slutat hungerstrejka på min inrådan. Det svenska rättssystemet påverkas inte av en sådan protest, säger Musa Dogans advokat Sten-Åke Larsson.

Musa Dogan fick avslag på sin ansökan om asyl av politiska skäl. Men han har uppehållstillstånd och hans advokat Sten-Åke Larsson utgår ifrån att det är av så kallade särskilda skyddsskäl, vilket inte ger samma starka skydd som att vara politisk flykting enligt Genèvekonventionen. Advokaten har bett Migrationsverket att redogöra för grunden till uppehållstillståndet. Men oavsett skäl anser advokaten att Musa Dogan inte ska lämnas ut till Turkiet.

– Man har en gång bedömt att han behöver vårt lands beskydd. Jag kan inte se att man nu kommer att kunna bedöma annorlunda, säger Sten-Åke Larsson.
Ett utlämnande till Turkiet innebär en risk för tortyr.
– Vi vet att det förekommer tortyr i Turkiska fängelser fastän man har bra lagstiftning på pappret. Även om det turkiska rättssystemet har förbättrats känner vi oss inte trygga med det, säger Elisabeth Löfgren på Amnesty.

I Sverige kan Högsta domstolen avgöra om det finns så kallade absoluta verkställighetshinder för ett utlämnande. Risk för tortyr är ett sådant hinder. Även om regeringen tar det slutgiltiga beslutet om ett utlämnande, kan Högsta domstolens avrådan väga tungt.

Det är främst för sitt medlemskap i TKP/ML-TIKKO, ett socialistiskt arbetarparti som är terroriststämplat av turkiska regeringen, som Musa Dogan dömts till livstids fängelse i Turkiet. Livstidsdomen som avkunnades 1993, när Musa Dogan var 20 år, omvandlades senare till 30 års fängelse. Under sin tid i turkiskt fängelse protesterade han bland annat genom att hungerstrejka. Efter de upprepade hungerstrejkerna blev han allvarligt sjuk och fick permission för behandling. I samband med detta flydde han till Sverige.