Enligt utlänningslagen måste ett förhållande bestå i minst två år för att en utländsk person ska beviljas permanent uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning. Upsala Nya Tidning skrev i förra veckan om hur en kvinna i 20-årsåldern fått besked om att hon måste lämna landet. Hennes äktenskap hade endast varat i åtta månader och Migrationsverket har gjort bedömningen att kvinnans anknytning till Sverige upphörde i samband med skilsmässan och att hon därför ska skickas tillbaka till hemlandet Egypten.
– Sådana här regler kan leda till att utländska kvinnor tvingas stanna i bedrövliga förhållanden, säger kvinnans advokat Sören Rehn till UNT.

En person kan enligt lagen ha rätt att stanna i Sverige även om relationen har upphört ifall han eller hon har utsatts för våld eller andra kränkningar i förhållandet. Enligt kvinnan i det aktuella fallet har mannen utsatt henne för misshandel, tvingat till sig sex samt hållit henne inlåst. Han har även dömts för olaga frihetsberövande, men Migrationsverket skriver i sitt beslut att detta inte är tillräckligt för att bevilja kvinnan uppehållstillstånd.

Sven Bergqvist, jurist vid Migrationsverket, säger till Arbetaren att det måste röra sig om ”allvarliga och upprepade övergrepp” för att man ska göra undantag från huvudregeln. Det krävs också att förhållandet har upphört just på grund av kränkningarna.
– Det här är en regel som har ett gott syfte, att skydda människor, men vi måste ju följa lagstiftarens intentioner. Min uppfattning är att vår tillämpning av lagen fungerar bra.

Är det en korrekt bild att en kvinna ibland måste välja mellan att stanna kvar i ett misshandelsförhållande och att bli utvisad?
– Det blir väldigt tillspetsat. När en person kommer till Sverige på grund av familjeanknytning så finns det en kontrollstation efter två år – består förhållandet så beviljas permanent uppehållstillstånd, om inte så ger vi avslag.
– Sedan kan vi alltså göra undantag men då ställs vissa krav, för det handlar enligt lagstiftaren om att undvika missbruk av lagen, säger Sven Bergqvist.

Uppfattningen hos Sveriges Kvinnojourers Riksförbund, SKR, är att undantagsregeln i Utlänningslagen används alldeles för restriktivt och att det berörda myndigheter brister i genuskompetens.
– Hotet om utvisning kan vara ännu en dimension i det våld som kvinnan utsätts för och många kvinnor känner heller inte till sina rättigheter, säger Carina Ohlsson, ordförande i SKR.