– Vi måste sätta målet högre och sträva efter en vänsterdagstidning i Sverige. Det kommer att vara en komplicerad process och ekonomiskt svårt. De större fackföreningarna har de senaste åren lagt ner sina dagstidningar. Men i Norge finns vänsterdagstidningen Klassekampen, och de har flera ägare, sade Arton Etzler.
Arbetarens chefredaktör Rebecka Bohlin var den enda i panelen som talade om vikten av könsbalans på vänsterredaktioner. Hon påminde också om att vänsterpressen inte är så marginaliserad:
– Vänstertidningar kämpar i motvind, både politiskt och ekonomiskt. Det finns ingen quick fix och det kan låta svart, men vänstern har vunnit segrar. Vi måste se att de frågor vi driver faktiskt leder till en medvetandehöjning i samhället i stort.
Ignacio Ramonet, som fram tills mars i år var chefredaktör för den franska vänstertidningen Le Monde diplomatique, som nu finns i 70 länder världen över, talade bland annat om tidningens goda förutsättningar för att överleva. Han talade också om de publicistiska strategier de haft genom åren samt vikten av att inte skriva läsaren på näsan.
– Ofta försöker vi i vänsterpressen undervisa läsaren, vilket är en av våra svagheter. Vi måste se att det finns en intellektuell relation mellan läsare och tidning och lita på att läsaren drar egna slutsatser.
Rebecka Bohlin höll med:
– Vi ska vara en motröst, men ibland frestas vi att rapportera endast om det som gynnar oss. Det är viktigt att vi är modiga. I det långa loppet ökar det vår trovärdighet.
Aron Etzler menade att vänstertidningar många gånger är bättre på att vara objektiva:
– Massmedier behöver sällan förhålla sig till den dominerande verklighetsbeskrivningen. Vänsterpressen förhåller sig både till verkligheten och till massmedias dominerande beskrivning av den.
Andra paneldeltagare var Babak Rahimi, tidigare chefredaktör för tidskriften Mana samt Pepe Viñoles, chefredaktör för tidningen Liberación. Samtalet modererades av Arbetarens Kristina Lindquist.
Arbetaren