Den som tycker att det är viktigt att EU-parlamentarikerna driver frågor om hbt-rättigheter och tillgång till säkra aborter ska enligt RFSU inte rösta på KD:s Tuve Skånberg, Sofia Modigh och Gudrun Brundegård. Inte heller moderaterna Birgitta Lindberg och Gunnar Hökmark, Johan Örjes, C, eller Anders Ekberg, FP.
– Jag vill poängtera att vi är partipolitiskt obundna och inte uppmanar väljarna att rösta på någon särskild kandidat, säger Åsa Regnér, generalsekreterare på RFSU, till Arbetaren Zenit och tillägger att undersökningen är en slags konsumentupplysning.

De EU-kandidater som visar mest engagemang för sexuella och reproduktiva rättigheter är vänsterpartisterna Mikael Gustafsson, Mussie Ephrem, Berivan Öngögur och Eva-Britt Svensson.
– Med detta menar vi att de vill driva våra frågor och även hitta former för detta, säger Åsa Regnér.
– De är medvetna om att det inte är lagstiftning på EU-nivå det handlar om, utan om att påtala kränkningar och flytta fram positionerna på andra sätt.

De fyra i toppen följs sedan tätt av Zaida Catalán, MP, Gudrun Schyman, FI, Jöran Fagerlund, V, Hillevi Larsson, S, och Barbro Westerholm FP. Centerns Marie Wickberg och Lena Ek visar ett visst engagemang medan Ella Bohlin, KD, tar ställning för sexuella rättigheter men inte tänker driva dem i parlamentet.

Bland de 41 kandidater som svarat anser 39 att alla kvinnor i EU bör ha tillgång till säkra och lagliga aborter och 21 anser att det är en mycket prioriterad fråga. 6 kandidater svarar ”inte alls prioriterat”, men Åsa Regnér är överlag nöjd med resultatet. Hon upplever att sexuella och reproduktiva rättigheter har vunnit mark, både sedan Sverige gick med i EU och sedan förra valet.
– För fem år sedan tror jag att fler hade sagt att det här inte ligger under EU:s mandat, medan fler i dag inser att det rör sig om mänskliga rättigheter och därmed är en del av EU:s ansvar.