Arbetssökande från andra EU-länder
har rätt att söka arbete i Sverige, och om arbetslöshetsersättningen
från hemlandet är under socialbidragsnivån i Sverige
träder socialtjänstlagen in, skriver regeringen i sitt
förslag om övergångsregler. Där hänvisas
också till EG-domar som har fastslagit att det bara krävs
några timmars arbete i veckan för att räknas som
arbetstagare, och då ha rätt till hela välfärdssystemet.
Detta motsägs av förra veckans
EU-dom, som mer specifikt behandlar rätten att åtnjuta
socialbidrag. Där slås fast att EU-länder har rätt
att kräva att medborgare för att få socialbidrag
eller arbetslöshetsunderstöd ska ha hunnit etablera en
“genuin länk” till landets arbetsmarknad, personen
ska “verkligen ha sökt anställning” under en
“rimlig tid”. Dock får ingen diskriminering ske
på grund av nationalitet, och bistånd får inte
nekas under en längre tid än att värdlandets myndigheter
har hunnit fastslå att personen verkligen söker arbete
i landet.
Det fall som prövats gäller den
irländske medborgaren Brian Francis Collins som flyttade till
Storbritannien 1998 för att söka jobb. Efter en dryg vecka
ansökte han om arbetslöshetsunderstöd men nekades.
EG-domstolen ger nu myndigheten rätt i nekandet.
Dagens Industri skrev om domen förra
torsdagen, och jurister som tidningen har talat med tolkar domen
som att EU-medborgare måste ha ett fast arbete i annat EU-land
i minst flera månader innan de kan erhålla sociala bidrag.
Svenska Dagbladets ledarskribent Maria Abrahamsson
anser att rädslan för social turism efter EU-domen är
obefogad och att förslagen om övergångsregler –
även de från folkpartiet och moderaterna – därmed
borde dras tillbaka.
Hittills har regeringen och övriga
politiker varit tysta. Arbetaren försökte utan framgång
under tisdagen få en kommentar från en rad personer
i regeringskansliet.
Som Arbetaren berättade förra
veckan beräknar Nordiska ministerrådet att det maximalt
är ett par tusen människor per år som kan tänkas
komma till Sverige för att utnyttja det sociala skyddsnätet.
En annan undersökning, gjord av EU-kommissionen,
uppskattar att migrationen från de blivande EU-länderna
till de nuvarande kommer att omfatta ungefär en procent av
de blivande EU-ländernas arbetskraft under de kommande fem
åren, vilket motsvarar ungefär 220 000 personer.
– Studien bekräftar EU-kommissionens
uppfattning om att rädslan för en stor migrationsvåg
efter den 1 maj är ogrundad, säger kommissionär Margot
Wallström.
Däremot finns en allvarlig risk för
att de nya länderna drabbas av brain drain, enligt studien.
Två-tre procent i åldersgruppen 15-24 år har nämligen
en “beslutsam avsikt” att söka arbete i de gamla
EU-länderna. Var tredje som har en beslutsam avsikt är
studenter och var fjärde är universitetsutbildad. Nästan
tre fjärdedelar lever ensamma. Med andra ord anser EU-kommissionen
att migrationen från de nya EU-länderna riskerar att
bli ett större problem än immigrationen till de gamla.
Den föreslår därför åtgärder för
att förmå högutbildade att stanna i sina länder.
EU mottar ungefär 1,5 miljoner immigranter
årligen från länder utanför EU:s blivande
medlemmar.