Vi är Konspirationen. Vi konspirerar
mot den största konspiration vår värld har skådat:
patriarkatet. Det finns många delar av patriarkatet att bita
tag i och var så säkra, det kommer vi att göra. Man
kan aldrig veta när vi dyker upp nästa gång. Vi hör,
ser och ruvar på våra slag.
Just nu tänker
vi tala om det frossande i kvinnohat som pågår
hos Pressbyrån och Seven Eleven varje dag. I tidningar som
Slitz, Café och Moore viks vi ut bland choklad och cigaretter,
våra bröst trycks upp på sida efter sida, jämt
och alltid, omöjligt att undvika.
Vi kräver att försäljningen
av dessa tidningar stoppas. Den 8 mars drog vi igång en namninsamling
för att visa hur stort missnöjet är. Vi har även
varit runt i olika kiosker, talat med butiksinnehavare och lämnat
in protestbrev, vilket vi uppmanar alla att göra. I förlängningen
planerar vi en bojkott av de affärer som inte plockar bort
tidningarna.
Nej, vi är inte emot nakenhet. Vi har
själva nakna kroppar, men frågan är om det skulle
vara så upphetsande med en naken person som bara står
rätt upp och ned. Snarare ligger den sexuella kittlingen i
att bilderna iscensätter kvinnlig underordning, som i nästan
all reklam. Bildspråket är ett spel med makt där
kvinnan alltid förlorar. Hennes kroppsdelar bjuds ut som om
de vore frukter att bita i; hennes nedslagna blick påminner
om en skygg flickas; vridningen på hennes kropp visar att
hon är passiv, ett behagligt blickfång, och hon är
retuscherad, opererad och sminkad till oigenkännlighet.
Den visuella framställningen av sexualitet
och nakenhet är i dag en av de arenor där kriget mot kvinnorna
rycker fram som snabbast. För det är tydligt vem som får
stirra och vem som ska le inbjudande med alla sina läppar.
Att det är kvinnor som säljs och män som köper.
Framför allt handlar det om männen som säljer kvinnors
kroppar, de som står med fickorna fulla och byxorna på.
I bild och text manifesteras samhällets maktordning där
män är överordnade kvinnor. Aprilnumret av Slitz
(prytt av en kostymklädd Peter Stormare) inleds: ”Allvarligt,
var är brudarna?” Bara lugn. Peter Stormare har gott om
kläder på sig inne i tidningen, vilket tjejerna i vanlig
ordning inte har. ”Den vanliga ordning” som hänvisas
till är den heteronormativa ordningen som kräver två
tydligt isärhållna kön och där kvinnors självklara
position är den underordnade. Männens överordnade
position är orubblig, ”bara lugn” det är inte
han som kläs av, ”bara lugn” – heteronormativiteten
kommer att hållas upprätt och handfast.
En butikschef på Pressbyrån
försvarade omslaget på Moore med orden: ”Men hon
vill vara där, titta hon ser ju glad ut!” I likhet med
honom koncentrerar sig också många kritiska röster
på kvinnan på bilden. Patriarkatet skylls på andra
kvinnor och ordningen glider oförstörd förbi. Att
på så vis fokusera de utvikta kvinnorna vilar på
en i grunden patriarkal föreställning om dåliga
och bra kvinnor.
Vi går inte med på en sådan
uppdelning. Vi vill i stället prata om bilden av kvinnan, som
drabbar alla kvinnor. Den uppfläkta och förlöjligande
bilden, som upphöjs till norm och ideal för oss. Uppmaningen
är att vi ska agera herrtidningens sexfantasi i varje steg.
Vi ska stöna att vi vill bli förolämpade och tigga
om att bli trampade på. Detta ideal är inte förenligt
med jämlikhet, inte ens med mänsklighet.
Idealet som visas upp i tidningarna är
ett symptom på ett stort olöst problem inom den manliga
kulturen. Därför vill vi rikta ljuset mot männen.
Är inte frågan om varför de gör så här
mot kvinnorna särskilt intressant? Vilka är Mats Drougge,
Bingo Rimér, Jens Stenberg och de andra chauvinisterna? Var
är du som försvarar, konsumerar och säljer dessa
kvinnohatande tidningar, du som bidrar till att legitimera all underordning
av kvinnor? Var är du som inte tar ställning emot detta
strukturella förtryck och därmed ger godkännande
till det?
??Vi kräver ett stopp för försäljningen
av Slitz, Café, Moore och annan porr på Pressbyrån
och Seven Eleven.
??Vi kräver skadestånd till alla
kvinnor för det lidande detta sexistiska samhälle orsakar
oss.
??Vi kräver en ursäkt och förändring.
??Vi kräver att få ha våra
kroppar ifred.
??Vi kräver att den patriarkala blicken
ska hålla käften.
??Vi är Konspirationen. Vi är
överallt. Ingen kommer att slippa undan. Vi kan inte garantera
fred.