Kommunpolitikernas beslut om att skolorna
i Sollefteå måste minska sina kostnader har gjort högstadieeleverna
förbannade. När Långsele skolas miljöråd,
bestående av både elever och lärare, fick se vad
besparingarna skulle leda till blev måttet rågat. 80
lärare skulle sägas upp och klasserna öka med upp
till 47 elever på vissa skolor.
– Politikerna som har skrivit de här
kraven har aldrig varit på skolan och sett hur det ser ut.
Sparkraven skulle innebära att det här i Långsele
skulle vara upp till 37 elever i varje klass. Det är helt omöjligt
att klämma in så många i våra små klassrum,
säger niondeklassaren Elin Näsmark, som sitter i miljörådet.
Det var Elin Näsmark som tillsammans
med Karin Larsson och Kristoffer Berglund tog initiativet till den
kommunomfattande elevstrejken. När Arbetaren träffar dem
kvällen mellan de två strejkdagarna har de fullt sjå
med att få upp det tält som de ska sova i utanför
skolan. Som strejkvakter tar de sitt uppdrag på allvar. Och
så vill de vara i tid på skolan för att förbereda
den debatt som ska hållas i gympasalen dagen därpå.
Då ska de ställa politikerna mot väggen.
Efter debatten, där bland andra kommunfullmäktiges
ordförande Gunvor Eriksson deltog, känner Kristoffer Berglund
sig nöjd.
– Det blev verkligen debatt men vi var väl
förberedda, och det verkade som att politikerna blev ganska
skärrade av våra frågor och argument. Det bästa
var att de lovade att förbereda en ny utredning om hur sparkraven
ska genomföras och att inte ta bort så många lärartjänster
som de först sagt.
Han tycker också att strejken i förra
veckan gick bra eftersom de fick starkt stöd av många.
Men strejken vara bara första steget, menar han. Eleverna i
Sollefteå kommun har nu fått blodad tand och kommer
att driva kampen vidare.
– Genom strejken har vi fått stor
uppmärksamhet kring frågan. Nu finns det hur mycket som
helst mer som vi kan göra. Till exempel skicka skrivelser till
politikerna, demonstrera och kanske strejka mer, säger han.
Det är inte först och främst
de initiativtagande niondeklassarna som berörs av sparkraven
eftersom de hinner sluta på skolorna innan förändringarna
träder i kraft. Det är helt i sympati med de yngre eleverna
som de har ordnat strejken. Madeleine Strömqvist i klass åtta
på Långsele skola tycker att det är jätteschysst
av niorna att ställa upp.
– Vi är oroliga för att undervisningen
kommer att bli så dålig att våra betyg blir sämre.
I en klass med så många elever kommer inte läraren
ha tid att hjälpa en. Om vi får sämre betyg kommer
vi inte få några bra gymnasieplatser eftersom vi konkurrerar
med elever i kommuner med bättre kvalitet på undervisningen,
säger hon.
Elevstrejken är inte första gången
som invånarna i Sollefteå kommun tar saken i egna händer.
År 2000 hotades akutsjukhuset av nedläggning men räddades
av folkligt engagemang. I protest bildade kommuninvånarna
en ring runt byggnaden under en manifestation. Av de tretton mindre
akutsjukhus som skulle stängas var det bara det i Sollefteå
som fick vara kvar. Tidigare i år blev sjukhuset återigen
en brännhet fråga när Landstinget föreslog
att lägga ner förlossnings-, kvinno-, barn- och ungdomskliniken.
I februari arrangerades en demonstration i Sollefteå som samlade
uppemot 4 000 deltagare. Det gav resultat och kliniken är kvar.