I slutpläderingen hänvisade åklagare
Lindberg till tre huvudfrågor: var Håkan Jaldungs beslut
om att avspärra enligt polislagens paragraf 23 olagligt, har
Håkan Jaldung hållit personer frihetsberövade och
slutligen, var det Håkan Jaldung som faktiskt beslutade om
det olagliga massgripandet av cirka 450 personer. Lindberg hävdar
att svaret är jakande på alla tre frågorna, att
det var kommenderingschefen själv som tog besluten och att
han har haft uppsåt.
– Det enda verkliga syftet var att skaffa
sig fullständig fysisk kontroll över personerna, sade
överåklagare Hans Lindberg om Håkan Jaldungs uppsåt
kring avspärrningen av Hvitfeldtska gymnasiet.
Håkan Jaldung nekar till att ha beordrat
någon inspärrning, han hävdar att hans order enbart
handlade om avspärrning och han nekar även till att ha
gett order om det massgripande som genomfördes. Jaldung bestrider
att folk inne på skolan varit frihetsberövade och försvaret
har försökta visa att det funnits möjlighet att ta
sig ut efter kroppsvisitation. Lindberg menar att bevisningen talar
emot detta och har till hovrättsförhandlingarna kallat
personer som vittnat om att de inte kunde ta sig ut och hänvisar
även till uppgifter från enskilda poliser om att det
skett en inspärrning.
Enligt polislagens 23:e paragraf får
en plats avspärras och utrymmas om det befaras att ett allvarligt
brott kommer att begås på platsen. Men enligt Lindberg
tillåter lagen inte att en viss plats avspärras på
grund av farhågor om brott kan begås på en annan
plats än den avspärrningen gäller:
– Svensk lag tillåter ej frihetsberövning
i förebyggande syfte.
Vad gäller beslutet om massgripande
hänvisar Lindberg till polisens egna dagboksanteckningar den
14 juni. Klockan 16.40 står antecknat: Q11 övertar gripandet,
enligt Lindberg undertecknat av Håkan Jaldung själv.
17.25 finns en anteckning från Matts Sjöström, insatschef
vid Hvitfeldtska gymnasiet, om att Ya Basta vill förhandla
och gå ut. 17.33 svaras detta med: Ej förhandlingsbart
– gripas.
– Återigen har Håkan Jaldung
fattat beslut om gripande, säger Hans Lindberg.
Detta bestreds under tisdagsförmiddagen
av Håkan Jaldungs advokat Lars Schmidt.
– Håkan Jaldungs beslut om avspärrning
var lagenligt, det var ingen inspärrning eller frihetsberövande,
han har inte fattat beslut eller gett order om massgripande, sade
Schmidt i slutpläderingen.
Försvaret hävdade att det förelåg
allvarlig fara för brott eller fara för liv ”på
eller utanför Hvitfeldtska gymnasiet” och att det därför
var rätt av spärra av området. Att det dröjde
innan ett ordentligt utsläpp var ordnat var enligt försvaret
för att avspärrningen gällde ett stort område
och för att kravaller bröt ut utanför skolan.
– Intresset att skydda statschefer från
våld väger tyngre än det obehag en medborgare kan
känna av att under några timmar inte få lämna
området, sade Schmidt.
Försvaret hävdade också
att de dagboksanteckningar om gripande som åklagare Lindberg
hänvisat till inte gjorts av Jaldung själv och yrkade
på att åtalet skulle ogillas.
Dom kommer om fyra veckor, tisdagen den
23 november klockan 11.
Advokaten Stig Centerwall som följt
rättegången och tingsrättsförhandlingarna anser
att en friande dom skulle innebära fria händer för
polisen att agera efter eget tycke:
– Det skulle vara som att ge dem ett carte
blanche, att bara det finns en hotbild så kan man gå
in var som helst och det är en farlig situation, säger
han till Arbetaren.
Han ser ett allvarligt problem i svårigheten
att avgöra vem som tagit beslut i olika frågor, inte
bara vad gäller Hvitfeldtska Gymnasiet, utan även vad
gäller polisingripandet vid Schillerska Gymnasiet och på
Järntorget.
– Om det blir en friande dom så anser
jag att JO måste begära att Högsta Domstolen tar
upp det, säger Stig Centerwall.