?r det rimligt att tro att någon som
har varit jude i femtio ?r, har judisk familj och vars sl?ktingar
m?rdades av nazister, genuint hatar judar? Ammar Makboul anser det.
I sin kritik av Blommor i Galil?en plockar han ut citat från
sina sammanhang och anstränger sig hårt för att
anklaga Israel Shamir f?r att sprida ”antisemitiska konspirationsteorier”.
Problemet med hans artikel ?r att den inneh?ller flertalet faktafel
och att Makboul tar sig alltf?r stora friheter i att tolka Shamirs
texter. Av utrymmesbrist kommer jag dessv?rre inte kunna bem?ta
de alla.
I en av ess?erna i Israel Shamirs bok diskuteras
engelsm?nnens syn p? det sionistiska projektet. Palestina var vid
tiden ett brittiskt mandat och av f?rklarliga skìl kan det
i sammanhanget vara av intresse att framh?lla hur Storbritanniens
dåvarande premi?rminister resonerade i frågan. Men det
tycks inte Makboul h?lla med om. Han anklagar Shamir f?r att sprida
”konspirationsteorier” enbart f?r att denne citerar premi¿rminister
George och l?gger stor vikt vid detta. Anmärkningsvärt
?r att Makboul inte tycks ifr?gasätta citatens ?kthet, men
?nd? antyder att det skulle sakna betydelse i sammanhanget.
Makboul citerar Shamir n?r han skriver att
Intifadan ”kan bli början till ett v?rldsomfattande uppror
mot makt- och penninglystnadens m?rka krafter”. (Blommor i
Galiléen, sidan 184). Makboul tar sig sedan friheten att
g?ra en synnerlig underlig tolkning av detta: ”Israel Shamir
anstr?nger sig för att utvidga Israel-Palestinakonflikten till
en konflikt mellan vÄrldens goda krafter och v?rldens ?mörka
krafter?, som allts? representeras av judarna.” Märk v?l
att dessa ”m?rka krafter” Makboul citerar ?r h?mtade frºn
”makt- och penninglystnadens mörka krafter”. Vad
ska man s?ga om en sådan citatteknik?
Utg?ngspunkten fîr ess?n ”Söndra
och härska” ?r att Stephen Steinlight, direktör för
nationella fr?gor i Amerikansk-judiska kommittén, sagt att
judarna m?ste h?lla fast vid sin ”nuvarande priviligerade st?llning,
framgång och politiska makt” genom att bek?mpa svartas
och latinamerikaners inflytande. Steinlight f?reslog att man skulle
anv?nda sig av ”den judiska makt som är oproportionerligt
koncentrerad till Hollywood, teve och nyhetsindustrin” f?r
att ”söndra och härska” ?ver dessa grupper.
Shamir skriver bland annat: ”L?nge r?dde ett ?speciellt förhållande?
mellan judarna och de svarta. P? 50- och 60-talen var de amerikanska
judarna de svartas viktigaste och m?ktigaste v?nner.” (sidan
151)
”En utomstående skulle kunna
tro att vi judar är inpiskade dubbelspelare, att vi predikar
de svartas rättigheter men bara t?nker utnyttja dem för
vår eget programs syften. En s?dan duplicitet är dock
knappast t?nkbar i verkligheten.” (sidan 152-53)
Makboul drar av detta slutsatsen: ”Shamir
förklarar att judarna aldrig brydde sig om de svarta.”
Jag m?ste erk?nna att en s?dan slutsats är för mig fullst?ndigt
obegriplig.
Enligt Makboul anser Shamir ocks? att ”bakom
Irakkriget döljer sig judarna” och citerar fr?n hans bok
där Shamir talar om ”h?mnd pº Babylon f?r dess förstörelse
av Jerusalem 586 f Kr.” (sidan 189) Vad den svenska ?vers?ttaren
missat ?r att Shamir i själva verket citerar Israels fÊrsta
premi?rminister David Ben-Gurion som utlovar denna ”h?mnd”.
Detta är givetvis inte Makbouls fel, men det bör ändå
påpekas att Shamir inte b?r p? denna uppfattning.
Shamir uttrycker stolhet ?ver de judar som
står upp f?r palestiniernas m?nskliga r?ttigheter och mot
apartheid. ºìremot finns det en viss grupp inom judenheten
som han med h?nsynslöshet kritiserar: ”Den judiska eliten
brydde sig inte om de svarta i och f?r sig, om j¸mlikhet och
flower-power utan utnyttjade bara dessa paroller för att underminera
samhºllets traditionella struktur.” (sidan 153)
Israel Shamir f?respr?kar demokrati, att
det judiska apartheidsystemet avskaffas och att alla – ?ven icke-judar
– ska ges fulla medborgerliga r?ttigheter i hela Israel/Palestina.
Detta ?r inte farligt f?r Palestinar?relsen, utan tv?rtom den linje
som borde vara självklart för alla sanna demokrater och
de som engagerar sig i denna konflikt. De falska anklagelserna om
Israel Shamirs rasistiska judehat motverkar därmed sitt sfte.
I ett svar efter en liknande anklagelse
skrev han: ”Medan jag skriver detta skjuts ett tio?rigt barn
av israeliska soldater medan han f?ngar f?glar intill muren av v?r
tids största koncentrationslìger, Gaza. Hans d?d kan
inte förringas genom att manipulera med minnet av döda
judar. Min farfar, farmor, fastrar och farbröder d?dades av
nazisterna, jag t?nker inte låta Bachner och Sharon ta patent
p? deras namn.”
Det verkar som om Shamir nu f?tt ?nnu ett
namn att tillfoga p? listan ìver de som van?rar minnet av
hans m?rdade sl?ktingar.