Jag har inte, som du hävdar, ”kidnappat Palestinafrågan?. Min debattartikel hade inga dolda syften. Min avsikt var att uppmärksamma att det finns en antisemitism med antisionistiska förtecken även inom vänstern. Att det finns en gråzon där judar över hela världen görs kollektivt ansvariga för israelisk statsterror, som i sin tur jämförs med nazismens förintelsepolitik. Där […]
Jag har inte, som du hävdar, ”kidnappat
Palestinafrågan?. Min debattartikel hade inga dolda syften.
Min avsikt var att uppmärksamma att det finns en antisemitism
med antisionistiska förtecken även inom vänstern.
Att det finns en gråzon där judar över hela världen
görs kollektivt ansvariga för israelisk statsterror, som
i sin tur jämförs med nazismens förintelsepolitik.
Där sionismen är en alltigenom rasistisk ideologi. Där
antisemitism är påhittad eller överdriven av ?Israellobbyn?
(detta uttryck används på hemsidan www.bojkotta-israel.nu,
som du redigerar).
Att genomlysa sina egna och sina kamraters
tankemönster för att analysera detta fenomen borde vara
lika självklart som kampen mot sexism och homofobi i den egna
rörelsen.
Jag söker ingen debatt med käftsmällar
och skampåle. Men att sticka huvudet i sanden och vänta
på högerliberala utfall är varken bra strategi eller
emancipatoriskt.
Det har blivit en förvirrande debatt.
Jag måste säga att jag inte alls kan begripa din association
mellan Mein Kampf, Kristoffer Larsson och mig. Med dig, Ammar Makboul,
är jag å andra sidan överens om flera grundläggande
inställningar, men du tycks dra andra slutsatser. Jag delar
din uppfattning att man bör kritisera israeler som vill göra
sig till talesmän för alla judar. Ditt argument ”att
banden mellan judar och palestinier skulle fördjupas i en minnesdag
som både hedrar offren för Kristallnatten och de människor
som fallit offer för samtida rasism, till exempel Israels?
är tänkvärt, men ensidigt. Ska israeliska civila
terroroffer inbegripas? Jag är inte heller säker på
att den 9 november är rätt dag för en sådan
manifestation. Väljer man denna koppling är parallellen
judiska offer i går – judiska gärningsmän idag närmast
oundviklig. Och vilka associationer väcker i det sammanhanget
krav på isolering och bojkott? Är även Förintelsens
minnesdag i januari en lämplig dag för antiisraeliska
paroller?
Jag vill slutligen påpeka att du själv
dragit sådana skeva historiska paralleller som du i ditt svar
till mig säger dig avvisa. I Arbetaren 41/04 talar du om ”sionismens
folkmordsideologi”. I ett debattsvar till Salomon Schulman,
som finns utlagt på www.bojkotta-israel.nu avvisar du jämförelser
mellan palestinsk befrielsekamp och nazism, men betonar istället
gemensamma nämnare mellan nazistisk och israelisk ockupationsmakt.
Inte antisemitism, men inspirerande för den som vill förminska
nazismens ondska eller förstora sionismens ondska.