Armén svarade först på gerillarörelsens ensidiga vapenvila med att göra samma sak. Men strax därefter berättade en högt uppsatt indonesisk militär för nyhetsbyrån Reuters att bara hälften av trupperna i Aceh skulle delta i hjälparbete, resten skulle ”koncentrera sig på säkerheten i området”. Senaste veckan har spänningarna ökat. Oron växer för att militären, via kontroll […]
Armén svarade först på
gerillarörelsens ensidiga vapenvila med att göra samma
sak. Men strax därefter berättade en högt uppsatt
indonesisk militär för nyhetsbyrån Reuters att bara
hälften av trupperna i Aceh skulle delta i hjälparbete,
resten skulle ”koncentrera sig på säkerheten i området”.
Senaste veckan har spänningarna ökat. Oron växer
för att militären, via kontroll över hjälpsändningar,
försöker stärka sitt grepp om provinsens invånare.
Bakhtiar Abdullah, talesman för Gam,
berättar att han får rapporter om trakasserier mot flyktingläger.
Vid ett läger skrämdes 200 flyktingar bort och fick sina
förnödenheter konfiskerade när militären började
skjuta varningsskott i luften.
– Militären försöker få
total kontroll över distributionen, men det bästa vore
om återuppbyggnaden i Aceh kunde genomföras med så
lite militärt stöd som möjligt. Om så behövs
med fredsbevarande styrkor från FN, säger Bakhtiar Abdullah
till Arbetaren.
Ett flertal uppgifter har kommit om att
militären kontrollerar människors identitetshandlingar
i samband med utdelning av förnödenheter, och att de som
saknar Id-kort trakasseras och ibland misshandlas. Bakhtiar Abdullah
förklarar bekgrunden:
– Innan katastrofen utfärdade Indonesien
ett speciellt Id-kort bara för Aceh-bor, i nationalistisk röd/vit
färg. Folk som saknar sådant betraktas som Gam-sympatisörer.
I kustbyn Lampook, som helt förstördes
av tsunamin, sköt indonesiska soldater förra veckan ihjäl
sju unga män. Enligt uppgifter från lokalbefolkningen
hade de ingen koppling till gerillan, utan hade bara gått
till stranden för att leta motorcyklar bland all skrot.
Joel Boutroue, ledare för FN:s insatser
i Aceh, säger till The Guardian att hjälpinsatserna inte
är direkt hotade av de nyupptrappade våldsamheterna.
Indonesien beskyller dock Gam-gerillan för
att hota biståndet, och har beskyllt dessa för att ha
öppnat eld i provinshuvudstaden Banda Aceh i söndags.
Men enligt hjälparbetare på plats ska det ha varit ”en
traumatiserad säkerhetsvakt” som låg bakom skottlossningen.
– Vi respekterar vår ensidiga vapenvila
tills läget blivit normalt igen. Men vi är rädda
för att militären kommer att iscensätta händelser
för att kunna anklaga GAM, säger Bakhtiar Abdullah.
Har internationella
organisationer möjlighet att få ut förnödenheter
utanför militärens kontroll?
– Ja, men då krävs att andra
länder bedriver diplomatiska påtryckningar mot Indonesien.
Vad tycker ni om den amerikanska militärens
närvaro?
– Amerikanerna är på plats bara
för hjälparbeten. Vi ser deras snabba agerande som mycket
positivt.
Samtidigt har ett par radikala islamistiska
grupper, däribland Laskar Mujaheddin, dykt upp
i Aceh, enligt egna uppgifter för att
bedriva hjälparbete.
– Fler än 200 islamister från
Java har flugits till Banda Aceh i indonesiska militärhelikoptrar
och etablerar läger där, säger Bakhtiar Abdullah.
Enligt honom har islamisterna uppbackning
från militären, men inget folkligt stöd i Aceh.
Dock inväntar de situationer att slå mynt av.
– Vi behöver dem inte, de ställer
bara till problem. Frågan gäller inte religion utan självbestämmanderätt.
Acehprovinsen – i uppror sedan 1976
Aceh var ett självständigt sultanat som anfölls av den
holländska kolonialmakten 1870. När Indonesien 1949 fick
självständighet införlivades Aceh i den nya staten,
men självständighetsrörelsen Gam (Rörelsen för
ett fritt Aceh) hävdar att Aceh aldrig inträdde i Indonesien
och 1976 inleddes ett väpnat uppror. Bägge sidor beskylls
för övergrepp under kriget, men 2002 ingicks vapenvila
efter medling från en schweizisk organisation.
Våren 2003 fanns ett fredsavtal och
ett slut på det trettioåriga kriget i Aceh tycktes möjligt.
Gam hade gått med på ett fredsavtal som skulle garantera
Aceh viss autonomi och större delen av naturgas- och oljeintäkterna.
Men samtalen bröt samman och i maj 2003 införde Indonesien
undantagstillstånd i provinsen.
Utländska hjälparbetare och journalister
kastades ut och en blodig jakt på gerillamedlemmar inleddes
på nytt. Efter tsunamin mildrades restriktionerna något
för att möjliggöra utländska hjälpinsatser.