Den 20 januari är det dags igen
för jubel och fanfarer i Vita huset i Washington, den mäktigaste
statschefsboningen i världen. George W Bush kommer då
att ta säte för de ytterligare fyra år som många
hade hoppats slippa. Bush är en president som startar anfallskrig
under falska premisser. Han leder en regim som troligen förbereder
nya krig. Bush har satt internationell laglöshet i system.
Kort sagt; Bush är president i ett
land som rätteligen borde räknas in bland de parias i
världspolitiken som kallas skurkstater.
Nu i dagarna presenteras slutresultatet
av USA:s egna vapeninspektioner i det ockuperade Irak. Vi vet att
resultatet kommer att bli noll. De massförstörelsevapnen
som Saddam Hussein påstods ha i sin arsenal fanns inte.
I tidskriften The New Yorker varnar nu Seymour
M Hersh, en av USA:s främsta undersökande
journalister, för de kommande krigen. Iran väntas bli
nästa mål, med landets vilja att skaffa kärnvapen
som förevändning.
Enligt Hersh kommer försvarsminister
Donald Rumsfeld att bli ännu starkare de kommande fyra åren.
De hemliga operationerna ska flyttas över från CIA till
Pentagon. Specialstyrkor från USA har redan börjat operera
i Iran och finns också på andra håll i världen.
Källor i Hershs artikel jämför
USA:s nya hemliga operationer med den politik som bedrevs under
Ronald Reagan på 1980-talet. Det var då USA byggde upp
mördarligor som dödspatrullerna i El Salvador. Newsweek
rapporterade den 8 januari att Rumsfelds försvarsdepartement
nu diskuterar skapandet av dödspatruller i Irak för att
bekämpa motståndsgrupper bland sunni-muslimerna.
”Salvador Option” kallas planerna
och Human Rights Watch, HRW, kallade dem för ett nytt lågvattenmärke
i den amerikanska Irak-politiken.
Vad som nu skapas åt Rumsfeld är
en värld där allt och alla kan bli måltavla, en
global ”free-fire zone”.
På USA:s militärbas Guantánamo
på Kuba finns fortfarande omkring 550 fångar. Fångarna
kallas ”fiendekombatanter” och utsätts troligen för
tortyr och förnedrande behandling, metoder som i vissa fall
har godkänts av Rumsfeld. Endast när det gäller fyra
av de 550 fångarna har Pentagon förberett åtal.
Ändå diskuteras nu att skapa ett permanent interneringsläger
där Guantánamo-fångar ska kunna hållas fängslade
på obestämd tid utan vare sig rättegång eller
krigsfångestatus. Den 11 januari, på treårsdagen
av fånglägrets upprättande, karaktäriserade
HRW Guantánamo som ”de mänskliga rättigheternas
Bermudatriangel”.
Det är knappast förvånande
att Bush som sin justitieminister har valt Alberto R Gonzales, tidigare
rättschef i Vita huset. Gonzales är en av hjärnorna
bakom en politik som godkänner tortyr och fängslanden
utan rättegång i det Gulag-system USA har upprättat.
Ett system där vem som helst kan försvinna spårlöst.
I New York Times den 9 januari berättas
den märkliga
historien om Khaled el-Masri, tysk medborgare
av libanesiskt ursprung. Masri var på väg på semester
i Makedonien när han greps av makedonsk gränspolis. Han
överlämnades till amerikaner som flög honom till
Afghanistan. Efter fem månaders brutala förhör skickades
han till Europa igen och dumpades i norra Albanien. Den tyske åklagaren
Martin Hofmann driver Masris fall och konstaterar ”att den
politiska dimensionen är enorm”:
– Enligt tysk lag så kan vi åtala
en person för kidnappning, men inte ett land. Länder kan
inte kidnappa människor.
De tyska lagstiftarna hade nog inte räknat
med George W Bushs USA när de skrev sina lagar.