I förra veckan genomfördes en
kampanj med protester mot bosättningarna och med krav på
att muren ska demonteras. I flera städer och byar, bland annat
i Ramallah, Betlehem och Jenin på Västbanken genomfördes
demonstrationer och manifestationer. Protesterna åberopade
rekommendationerna från Internationella domstolen, International
Court of Justice, ICJ. ICJ anser att muren bryter mot internationell
lagstiftning då den byggs i politiskt syfte för att annektera
bosättningar med Israel.
Den israeliska medborgarrättsorganisationen
Association for Civil Rights har också hänvisat till
den internationella domstolens rekommendationer i israeliska rättsfall
och driver kravet på att delar av muren ska rivas. En israelisk
domstol ska bland annat granska dragningen intill de två byarna
Shuqba och Budrus, skriver Jerusalem Post.
Budrus ligger intill den israeliska gränsen
enligt vapenstilleståndet från 1949, den så kallade
gröna linjen, och har liksom många andra palestinska
byar och städer förlorat mark och olivodlingar genom den
israeliska muren, eller barriären alternativt skyddsstängslet
som den också kallas i Israel. På vissa håll handlar
det om ett stängsel, men det handlar framför allt om en
åtta meter hög mur, av palestinerna döpt till ”Apartheidmuren”.
Budrus har sedan byggandet inleddes haft
en ledande roll i det palestinska civila motståndet mot muren.
Invånarna i den lilla byn har genomfört många demonstrationer
och fredliga direkta aktioner och rev nyligen ner 150 meter av muren,
som här består av ett stängsel. Händelsen ägde
rum sedan den israeliska armén kom in i byn under en bröllopsfest,
i vilken många av byborna deltog. Intrånget sågs
som en hämndaktion från arméns sida för byns
många protester. Som en spontan reaktion på arméns
agerande marscherade en stor del av byn mot stängslet och rev
ner det för att därefter i segertåg marschera genom
byn ropandes ”Budrus, vi kan göra det”. Aktionen
har ådragit sig internationell uppmärksamhet eftersom
det är första gången palestinier lyckats genomföra
en aktion mot murbyggandet av den omfattningen.
– Vi visste redan från början
vilken påverkan muren skulle få på våra
liv och vi visste att vi var tvungna att göra motstånd
mot att den israeliska ockupationen vill stjäla vår mark.
Skulle muren färdigställas skulle vi inte bara förlora
vår mark och våra olivträd som är livsviktiga
för oss. Vi skulle också få det mycket svårt
att ta oss till Ramallah, säger Iltezam Morrar till Arbetaren.
Hon är 16 år och har deltagit
i protesterna från början, liksom många andra barn
och inte minst kvinnor. Hon pekar på att kvinnor och barn
alltid har spelat en viktig roll i det palestinska motståndet
och förklarar det faktum att Budrusborna lyckats med att föra
en kontinuerlig civil kamp mot murbygget med att byns alla invånare
– män, kvinnor och barn – stått enade.
– Vi visste att vi genom fredligt motstånd
skulle kunna göra skillnad. Vi visar också på att
det är möjligt att protestera. Om vår lilla by kan
göra så mycket motstånd så är det också
möjligt för andra byar och städer att göra det,
säger hon.
Iltezam Morrar säger att uppemot tolv
personer i byn gripits under de senaste två veckorna. Den
israeliska armén har för vana att dokumentera protesterna
och fotografera byborna och senare gripa aktivister, ofta under
nattliga räder in i byn.
I måndags kom fortsatt information
om den israeliska regeringens planer på att expandera den
största israeliska bosättningen på Västbanken.
Ma?ale Adummin som ligger öster om Jerusalem har cirka 30000
invånare och planerna på att bygga ut den med 3500 hus
kommer att innebära att östra Jerusalem skärs av
totalt från övriga Västbanken, samt att Västbanken
separeras alltmer i en nordlig och en sydlig del. Enligt brittiska
The Guardian anser den palestinska ledningen att den israeliska
regeringen genom sina planer försöker förhindra att
östra Jerusalem ska bli palestinsk huvudstad i en framtida
palestinsk stat.
– Utan Jerusalem blir det ingen stabilitet,
ingen säkerhet och ingen fred, säger palestiniernas premiärminister
Ahmed Qureia till The Guardian.
Ariel Sharons plan på tillbakadragande
från Gaza, som ska inledas den 20 juli i år, har av
kritiker både på den israeliska och palestinska sidan,
setts som ett sätt att stärka greppet, inte bara om östra
Jerusalem utan även om bosättningarna på Västbanken.
Ariel Sharon har tidigare deklarerat att de stora bosättningarna
Ma?ale Adummim, Ariel och Etzion ingår i Israel är israeliska
krav inför en eventuell fredsöverenskommelse.
Rapporterna om Ariel Sharons planer kom
från läckt information från ett möte som premiärministern
hade med det israeliska parlamentet Knessets Utrikes- och Försvarskommitté
i måndags. Enligt brittiska The Independent kommer Sharon
att försöka få ett godkännande av planerna
på expansionen av bosättningen från den amerikanska
presidenten George Bush nästa vecka då de båda
möts i USA för samtal.
Enligt israeliska Haaretz förväntades
USA:s utrikesminister Condoleezza Rice ta upp frågan då
hon i måndags träffade Sharons rådgivare Dov Weisglass.