Badvattnet är ljumt och vinden
skönt svalkande. Semestertiden är härlig just
nu! Men semestertiden är betydligt mer än bara härlig.
För denna tid är samtidigt den kanske allra tydligaste
klassmarkören i det svenska samhället.
LO, som de senaste 25 åren kartlagt
semestervanor i Sverige, presenterade sin årliga rapport
i förra veckan. Den visar att allt färre arbetare
har möjlighet att resa eller har tillgång till
en sommarstuga på sin semester. Var tredje LO-medlem
hade inte det förra året, visar studien. Var tredje
är en rejäl ökning sedan början av 1980-talet
då kartläggningen påbörjades och då
motsvarande siffra var 25 procent.
För de omkring 500000 barnen
i familjerna som inte har råd med semester, finns kanske
inte ens ett besök hos mormor i andra delen av landet
att berätta om, när de kommer tillbaka till skolorna
efter lovet. För den som surfat in på SJ:s hemsida
vet att en tågbiljett mellan till exempel Stockholm
och Göteborg, tur och retur, lätt går på
flera tusen kronor för en familj. Vilket kan vara en
ren omöjlighet för den som inte lyckats få
annat än deltidsarbete, springvikariat eller otrygga
inkomster från bemanningsföretag. Osäkra anställningar,
vilket drabbar allt fler, i kombination med den höga
arbetslösheten, är just den troligaste förklaringen
till att så många tvingas stanna hemma under semestern,
enligt rapporten.
Medan klassamhället hårdnar
driver arbetsgivarorganisationerna på för att ytterligare
befästa den situationen, genom att blåsa liv i
den gamla pigdebatten. Arbetsgivarorganisationen Almega har
tillsammans med Svenskt Näringsliv låtit Konjunkturinstitutet,
KI, utreda konsekvenserna av skattesubventioner på ”hushållsnära
tjänster”. Analysen, som även den presenterades
i förra veckan, bygger på tanken om en halvering
av beskattningen av arbetskostnaderna, inklusive arbetsgivaravgift
och mervärdesskatt på hushållsarbete, omvårdnad
av barn och trädgårdsskötsel. KI:s beräkningar
leder fram till att mellan 3 000 och 19 000 nya jobb skulle
kunna skapas. En pigreform skulle därmed kunna bli enren
vinst tror beställarna av rapporten.
Men så troligt är det inte.
Troligare – om man ser till utfallet i Finland, där ”pigavdrag”
funnits sedan 2001 – skulle det innebära att skattesänkningen
skulle kosta ungefär två miljarder kronor. Pengar
som skulle kunna användas betydligt mer konstruktivt,
exempelvis till att åtgärda underbemanningen inom
skola, vård och omsorg. Jens Henriksson, statssekreterare
på finansdepartementet, säger till Dagens Nyheter
att motsvarande pengar skulle ge ungefär dubbelt så
många jobb inom de sektorerna.
Finlands pigreform har inte skapat
fler än omkring 4 000 jobb – långt färre än
beslutsfattarna förutspått. Den främsta anledningen
har visat sig vara brist på arbetskraft. Tung städning
av hemmiljö, där du antagligen jobbar ensam och
är utelämnad till många olika arbetsgivares
nycker, är inte en särskilt attraktiv arbetsmiljö.
Och arbetsgivarna i fråga, de
har med största sannolikhet råd att betala vitt
för hjälp i hemmet oavsett skattelättnader
– men gör det inte i dag. Enligt Riksskatteverkets beräkningar
kan svartarbetet i svenska hem värderas till tre miljarder
kronor årligen.
Skattelättnader för hemtjänst
åt de redan rika är så dumt det kan bli.
Men en tågbiljett till mormor under semestern – borde
inte det kunna vara en självklarhet?