Det var på morgonen den 3 maj som en polisstyrka drev bort runt sextio blomförsäljare i näraliggande Texcoco. Atenco-borna satte upp en vägblockad i protest, vilken angreps av hundratals kravallpoliser. Byborna försvarade sig med machetes, molotovcocktails och fyrverkeripjäser och tog även elva polismän som gisslan, men släppte dem senare under dagen.
Trots detta genomfördes följande morgon stormningen av byn. En 20-årig man befinner sig i koma efter att ha träffats av en tårgaspatron i huvudet, och en 14-årig pojke dödades av ett skott i bröstet. Mexikanska polisens policy är att inte bära eldvapen vid kravallinsatser, men den zapatistiska webbsidan Enlace zapatista visade upp foton på minst en polisman med dragen pistol. Enligt vittnesmål till journalisten John Gibler tog polisen kontroll över gatorna på två timmar och slog sedan in dörrarna till ett stort antal privata hus, där människor misshandlades och fördes bort. Runt 300 personer har rapporterats gripna eller försvunna. Enligt uppgifter från en människorättsadvokat ska fem kvinnor ha våldtagits av poliser under transporten till häktet.
Den tidigare anonyma byn Atenco hamnade i rampljuset 2002, då invånarna gjorde våldsamt motstånd mot att flytta för att ge plats åt en planerad ny flygplats för Mexiko city. Med sin organisation Folkfronten för försvaret av jorden lyckades de stoppa exproprieringen. De inledde också ett nära sammarbete med Zapatiströrelsen, och talare från Folkfronten deltog i Zapatisternas demonstration i Mexiko city, som utgjorde en del av rörelsens anti-valturné Den andra kampanjen och samlade 40000 människor enligt webbtidningen Narconews, 8000 enligt polisen.
Och just detta, anser Zapatisterna, är en av förklaringarna till attacken. I ett uttalande från den 5 maj förklarar de att ”dessa aggressioner är inga isolerade händelser”, utan ingår i ett mönster där polis och regeringstrogna grupper, utan att direkt ge sig på Den andra kampanjen, systematiskt trakasserar dess lokala sympatisörer runt om i landet.
Tidigare har personer från Zapatistallierade grupper och alternativa medier bland annat beskjutits och gripits i staten Oaxaca.
Den andra kampanjen utgör det praktiska försöket att realisera den nya strategi som Zapatisterna slog fast under förra året (se Arbetaren 32/2005), med utökade ansträngningar att knyta kontakter med olika sociala sektorer och i synnerhet med arbetarklassen i städerna och exportzonerna i norra Mexico. En del i konceptet har varit just att ge stort utrymme åt de lokala deltagarna att skildra och diskutera sin egen situation.
I en mastodontsession den 29 april mötte Zapatistledaren subcomandante Marcos över 1000 representanter från olika arbetarkollektiv och icke partikontrollerade fackliga grupper i Mexiko city, varav nästan hundra ställde sig i talarstolen för att berätta om usla arbetsförhållanden och extrem exploatering.
Folksamlingarna har generellt varit mindre än under Zapatisternas marsch mot huvudstaden 2001, men budskapet har å andra sidan varit radikalare; den 29 april uppmanade Marcos de församlade att ”krossa kapitalisterna och expropriera produktionsmedlen”, och möttes av kraftiga applåder.
Det finns inget direkt samband med de senaste veckorna våldsamma konflikt inom den mexikanska gruv- och stålindustrin – deltagarna på mötet den 29 april uttalade visserligen sitt stöd för gruvfackets krav, men avfärdade samtidigt ledaren Gómez Urrutia som ”en pamp”.
Men de två händelserna har ändå samverkat för att skapa en spänd och upphetsad atmosfär i landet. Narconews Bertha Rodriguez Santos karaktäriserar läget som ”på gränsen till en explosion underifrån”.
Under veckan har flera internationella solidaritetsaktioner genomförts. Skärholmens LS ordnar under torsdagen en demonstration utanför den mexikanska ambassaden i Stockholm.
