I rapporten Branding the cure granskar Consumers International, en internationell federation av konsumentorganisationer, världens 20 största läkemedelsföretags och kommer fram till att ”oansvarig marknadsföring är ett allvarligt, bestående och utbrett problem i hela branschen”. Vanliga metoder är att kringgå förbudet mot direktannonsering till allmänheten av receptbelagda mediciner genom att gå via sponsring och infiltration av […]
I rapporten Branding the cure granskar Consumers International, en internationell federation av konsumentorganisationer, världens 20 största läkemedelsföretags och kommer fram till att ”oansvarig marknadsföring är ett allvarligt, bestående och utbrett problem i hela branschen”.
Vanliga metoder är att kringgå förbudet mot direktannonsering till allmänheten av receptbelagda mediciner genom att gå via sponsring och infiltration av ”patientgrupper, studentprojekt och internetforum”, att påverka läkare genom ”mutor, gåvor, gratisprover och konsultarvoden” samt ”priskarteller och annan konkurrensbegränsning”, enligt rapporten. Inflytelserika läkare anställs som ”opinionsbildare” för att tala väl om läkemedel inför patienter och kolleger, medan kända forskare får betalt för att sätta sitt namn under färdigskrivna, positiva artiklar i medicinska tidskrifter. Företagen utnyttjar informationskampanjer, maskerade som välgörenhet, för att öka allmänhetens oro kring olika sjukdomar och därmed efterfrågan på mediciner.
Bland de exempel som nämns i studien finns Astra zenecas marknadsföringskonferens för psykofarmakan Crestor, riktad till brittiska läkare. Evenemanget hölls på franska Rivieran och inkluderade bland annat gratis musikalbiljetter.
Brittiska Glaxosmithkline är under utredning för att ha betalat ut sammanlagt 228 miljoner euro i mutor till tyska och italienska läkare. Amerikanska Novartis betalade Lauren Bacall för att berömma en av företagets mediciner i en intervju för NBC under 2002. Amerikanska Merck misstänks för att ha mörkat allvarliga bieffekter av sitt smärtlindrande preparat Vioxx från 2000 till 2004, då medicinen till slut drogs tillbaka från marknaden.
Mellan 2002 och 2005 bröt de 20 företagen tillsammans mot branschens egna etiska riktlinjer 972 gånger. Men bara två företag publicerar offentligt de prickningar de fått för brott mot riktlinjerna.
”Patienter svävar i okunnighet om hur deras medicinkonsumtion styrs av dolda relationer mellan läkare och läkemedelsföretag. Vi anser att läkare ska ha sina patienters bästa som prioritet snarare än sin personliga vinning”, kommenterar rapporten.
Studien koncentrerar sig på åtta länder i Öst- och Västeuropa, och har inte granskat situationen i Sverige.
Läkemedelsföretagens organisationer har lobbat hårt för striktare patentregler med hänvisning till stora kostnader det innebär att forska fram nya preparat, senast i Sverige genom en halvsidesannons med rubriken ”Ge oss lite tid bara” i den borgerliga alliansens interntidning Allianstidningen. Men rapporten konstaterar att företagens kostnader för marknadsföring är mer än dubbelt så höga som för forskning, sammanlagt i världen 60 miljarder dollar årligen.
Läkemedelstillverkning är en av världens mest lönsamma verksamheter. I USA har den beräknats ge en årlig utdelning på runt 20 procent av investerat kapital, vilket är högre än någon annan bransch.