Högre tempo, ökad press och färre anställda. Det är några gemensamma nämnare för de branscher som anmäler flest maskinolyckor. Inom den grafiska industrin har man dessutom problem med att viktiga skydd plockas bort.
– Jämför man våra maskinolyckor med andra branscher har vi fortsatt väldigt höga tal. Det faktiska antalet olyckor kan ha gått ner de senaste åren, men samtidigt har antalet anställda minskat rätt kraftigt under samma period, säger Erik Georgii, arbetsmiljöombudsman på Grafiska fackförbundet.
I början av 1990-talet kom nya föreskrifter om grafiska maskiner, och många maskiner kompletterades med skydd.
– Efter det upplevde vi att situationen blev mycket bättre under en period. Men det har fallit bort mer och mer, framförallt för att tempot har blivit så högt i dag. Man plockar bort skydd som man tycker är i vägen för att hinna göra jobbet, det är mänskligt.
Erik Georgii säger att pressen och konkurrensen är stenhård ute på arbetsplatserna. Och att det finns en tendens från arbetsgivarsidan att skylla skador på de anställda.
På tryckeriet Åtta 45 i Ulriksdal utanför Stockholm går Claes Thyrsson, ett av Grafiska fackförbundets regionala skyddsombud, en skyddsrond. Det är två och ett halvt år sedan han besökte det här företaget senast, och då fanns det en del att anmärka på.
– Men de säger att de har ett systematiskt arbetsmiljöarbete nu. Det är ju egentligen alla arbetsplatser med över tio anställda skyldiga att ha, men det är tyvärr inte ofta de har det, säger Claes Thyrsson.
Även Arbetsmiljöverket var nyligen och inspekterade tryckeriet, berättar Åtta 45:s skyddsombud Lennart Fliesberg. Uppe på företagets kontor plockar han fram en tjock mapp där det pågående arbetet dokumenteras. Mest handlar anmärkningarna om bullernivåer och brandskydd.
– De pratade om klämrisker också, men vi har inte kunnat hitta några sådana, det finns ju så mycket skydd nu, säger Lennart Fliesberg.
Åtta 45 har expanderat de senaste åren. Nu har tryckeriet över 40 anställda. Men ännu är ingen officiellt anmäld som skyddsombud, eller har utbildning till det.
– Förra gången jag var här var skydds- plåten bortplockad på en press, hur är det med det nu? frågar Claes Thyrsson.
Lennart Fliesberg säger att den maskinen nog är utbytt ändå. Vi går från den lugna och tysta kontorsavdelningen genom en röd dörr som leder ner till själva tryckeriet. Larmet från maskiner slår emot oss och dränker samtalet.
Ronny Mattsson är ett annat av Grafiska fackförbundets regionala skyddsombud, ansvarig för Västra götaland. Han fungerar också som huvudskyddsombud på Elanders i Kungsbacka.
– Det är tyvärr väldigt vanligt att skydd är bortkopplade, det ser vi när vi är ute och går ronder. Folk tänker på att producera, inte på sin säkerhet, säger Ronny Mattsson.
Ofta vet dock inte arbetsledare och chefer om att skydd plockats bort, menar han. Sådant gör personalen på eget bevåg.
– Båda sidor agerar fel, man kan inte skylla allt på arbetsgivarna. Men det är ju deras ansvar att det finns ett system som upptäcker sådant här i tid. Arbetsgivarna kopplar inte bort skydden, men de bevakar ofta inte heller att de finns där.
Ronny Mattsson hoppas på ett nytt projekt som startar i Göteborg i höst. Afa, fackens och arbetsgivarnas gemensamma försäkringsbolag, har tagit initiativ till och sponsrar ett samarbete mellan Grafiska miljörådet och olika arbetsgivare.
– Afa vet att vi är en väldigt olycksdrabbad bransch. De skulle ju också vinna på att skadorna går ner, slippa betala ut så mycket premier.
Förslag på åtgärder är att utbilda anställda i hur det är att jobba skift – trötthet ökar olyckor – och att gå riktade skyddsronder på vissa arbetsplatser.
Inne i binderiet på Åtta 45 spottar en maskin ut ändlösa strömmar av röda broschyrer. Claes Thyrsson kollar nödutgångar, maskiner och säkerhetsföreskrifter. Så ser han att en skyddsplåt är bortplockad. Den står på golvet bredvid.
Plåten sätts snabbt på plats igen. Lennart Fliesberg förklarar att den bara var tillfälligt borttagen för att komma åt att ställa in falsmaskinen.
Uppe på kontoret igen sammanfattar Claes Thyrsson vad som måste ändras för Lennart Fliesberg. Till exempel var flera nödutgångar blockerade eller låsta, men det, liksom mycket annat, är redan under utredning och ska åtgärdas. Lennart Fliesberg ska också anmäla sin funktion som skyddsombud till arbetsmiljöverket.
– Brister finns på alla ställen, men det såg riktigt bra ut inne på tryckeriet, säger Claes Thyrsson när ronden är avklarad.
Han tycker inte att det är så ofta han, som idag, ser borttagna skydd. Några gånger om året kanske. Anledningen brukar vara just att skyddet tagits bort för rengöring och sedan inte satts dit igen, menar han.
– Samtidigt är ju våra skyddsronder alltid aviserade. Kanske passar en del ställen på att rätta till saker innan de regionala skyddsombuden kommer.
