I dag är knappt 1 procent av Sveriges skogar nedanför fjällen skyddade från skogsbruk. Tusentals djur- och växtarter är beroende av äldre skog för sin överlevnad och många människor vill kunna vara ute i gammelskog. Därför beslutade riksdagen 2001 att öka andelen skyddad skog till 5 procent på tio år. Staten finansierar dock bara knappt […]
I dag är knappt 1 procent av Sveriges skogar nedanför fjällen skyddade från skogsbruk. Tusentals djur- och växtarter är beroende av äldre skog för sin överlevnad och många människor vill kunna vara ute i gammelskog. Därför beslutade riksdagen 2001 att öka andelen skyddad skog till 5 procent på tio år. Staten finansierar dock bara knappt hälften av arealen. Resten ska skogsbolag och enskilda skogsägare själva spara utan ersättning, som en del av sin frivilliga miljömärkning. Miljöminister Andreas Carlgren säger till DN att anslagen för skogsinköp ska minska, och hans pressekreterare meddelar att regeringen är positiv till frivilliga lösningar för skogsskyddet.
– Det blir både billigare för staten och bättre för markägaren, säger Bengt-Anders Johansson, moderat riksdagsman i miljö- och jordbruksutskottet.
Han är själv skogsägare och har skyddat en del av sin mark utan ersättning. Det innebär att Skogsstyrelsen inte kan ställa några krav på vad han väljer för område eller att skyddet består. Bengt-Anders Johansson tror dock att de flesta skogsägare har ett genuint engagemang för naturskydd. Dessutom är en stor del av markägarna miljöcertifierade och har därigenom förbundit sig att undanta en del av sin mark från skogsbruk. Genom att få en miljöstämpel på sitt virke kan de sälja det lite dyrare.
Bengt-Anders Johansson tror att markägarna hellre behåller sin skog än att staten köper in den för att till exempel göra naturreservat.
– Är det något som självägande människor blir upprörda över så är det när den statliga överhögheten kommer och bestämmer över deras mark, säger han.
Mikael Karlsson, ordförande i Svenska Naturskyddsföreningen, SNF, ser en fara i att öka frivilligheten om det sker på bekostnad av samhällets ansvar.
– Naturvård är en uppgift för både samhället och de enskilda markägarna. Skydd av mark är en del av den statliga miljöpolitiken och då måste staten ha kontroll över hur det genomförs.
Om privata markägare får styra helt själva finns det risk att fel och otillräckligt många områden skyddas, anser han. Dessutom kan de när som helst ändra sig och avverka skogen istället. Enligt undersökningar som SNF har gjort på skogsbolaget Holmens mark hade 35 procent av deras skyddade skogar låga eller inga naturvärden.
– De saknade de strukturer som finns i gammelskogar, förklarar Patrik Nygren, som gjorde undersökningen. Det handlar om döda, grova och gamla träd, som det moderna skogsbruket har gjort till bristvaror.
Han berättar att i närheten av dessa områden med låga naturvärden fanns samtidigt många fina gammelskogsområden som Holmen avverkade.
– Det är ju ganska självklart att skogsbruket väljer att lämna de minst lönsamma områdena, vad annat kan man vänta sig? Men vilka områden som väljs ut måste ju göras utifrån deras naturvärden, annars förlorar man ju hela poängen, säger Patrik Nygren.
Skogsstyrelsen har gjort en liknande undersökning i Västra Götaland som klassade 60 procent av de områden som hade skyddats frivilligt som skyddsvärda, det vill säga 40 procent hade inga större naturvärden. Dessutom skriver de i sin rapport att dessa områden var mindre produktiva, alltså mindre värda ekonomiskt, än genomsnittet. Det kan handla om stenig eller myrartad mark där träden inte växer så bra.
Andreas Garpebring som är naturreservatsbildare på länsstyrelsen i Västerbotten håller med SNF om att det är en konstig situation när staten sätter upp mål som privatpersoner och bolag får finansiera och utföra som de vill. Dessutom tycker han att skogsskyddet be- höver planeras mer storskaligt än att varje enskild markägare sparar en liten bit här och där.
– Det blir ett plotter av små, fragmenterade områden, som inte väljs utifrån de högsta naturvärdena i landskapet. Det är synd om man låter politiska värderingar styra naturskyddet istället för att vetenskapen gör det.