Varför kräver LO bara 3,9 procent när det förväntade löneutrymmet är 5 procent?– Hur stort löneutrymmet faktiskt är vet ingen exakt. Men eftersom vi kommer att höja de lägsta lönerna kommer den procentuella ökningen vara större för många av våra medlemmar. Det beror på förstås vem som frågas hur stor löneökningen är. Arbetsgivarna tycker att […]
Varför kräver LO bara 3,9 procent när det förväntade löneutrymmet är 5 procent?
– Hur stort löneutrymmet faktiskt är vet ingen exakt. Men eftersom vi kommer att höja de lägsta lönerna kommer den procentuella ökningen vara större för många av våra medlemmar. Det beror på förstås vem som frågas hur stor löneökningen är. Arbetsgivarna tycker att det är hutlösa summor det handlar om. En med låg lön kanske önskar sig mer. Men för dem med lägsta löner blir höjningen större, eftersom vi kräver minst 3,9 procent, eller 825 kronor mer i månaden. För den som tjänar kanske 16000 är det en större procentuell höjning.
Men lägre krav än löneutrymmet leder ju oftast till att vinsterna ökar?
– De här kraven som vi har nu kommer att leda till ett avtal som det faktiskt finns löneutrymme för.
Jämställdhetspotten ska ge upp till 205 kronor i månaden till kvinnor som tjänar under 20000. Är det tillräckligt?
– Det kanske borde vara mer. Men att alla har accepterat den som en solidaritetshandling är en stor steg i sig. Inom LO-kollektivet finns det nästan bara kvinnor som tjänar under 20000, dessutom har vi särskilda låglönesatsningar. Om vi höjer lönerna i kvinnodominerade yrken i den här takten kommer de lönerna ikapp inom tio till tolv år. Tio till tolv år tycker jag är en kort tid i sådana här sammanhang. Omotiverade löneskillnader, till exempel mellan en utbildad undersköterska och en outbildad truckförare, där truckföraren tjänar ett par tusenlappar mer, måste ut-plånas.
Hur mycket påverkas lönerörelsen av Europanormen?
– Det är givetvis en av sakerna som vi tar hänsyn till när avtalsrörelsen planeras. Men det är långt ifrån den enda saken som påverkar. Men skulle våra närmaste konkurrentländer stagnera i sin löneutveckling skulle jobben från Sverige riskera att flyttas dit. I slutändan räknas reallöneökningen som blir till köpkraft och inte äts upp av inflationen.
Hur ser du på reallöneökningarna?
– Om man tar Metallmedlemmar som ett exempel, så höjdes deras löner med 400 procent mellan 1970-95. Men köpkraften ökade med bara 1 procent under den tiden. Sedan 1995 har reallönerna ökat med 30 procent, hela den ökningen är faktiska pengar, faktisk köpkraft.
Tycker du att arbetsgivaravgifterna ska sänkas för att skapa utrymme för höjda löner?
– Nej, det tycker jag inte. Arbetsgivaravgifterna bidrar till den generella välfärden och så långt har vi inte kommit än att det inte skulle behövas.
Hur länge kommer de här avtalen att gälla?
– Det rör sig om sammanlagt 1,6 miljoner löntagare. Vår utgångspunkt är att avtalen ska gälla i ett år. Det är dock individuellt, vissa av avtalen kommer att hålla längre. Men nu när vi har en regering vars linje i inte är så tydlig, är många ovilliga att binda sig i längre avtal än ett år.