TACOMA, USA. Motorvägen skär rakt igenom Fort Lewis utanför Seattle. Det är en av USA:s största militärbaser. Askgrå militärflygplan ligger lågt över den täta trafiken. Överallt pryds bilar med amerikanska flaggor och dekaler med patriotiska budskap som ”stöd våra trupper”. Någonstans inne på Fort Lewis sitter förstelöjtnant Ehren Watada och funderar på vad han ska säga den 5 februari, dagen han står inför krigsrätt för att ha vägrat delta i kriget i Irak.
Krigets legalitet är en central fråga i Watadas rättegång. Utöver upp till två års fängelse för ordervägran riskerar Watada ytterligare fyra för sina kritiska uttalanden, där han förklarat kriget olagligt och omoraliskt. Det är en soldats rättighet, och plikt, att inte lyda en olaglig order, menar Watada. Men det argumentet tillåts inte hans försvar framföra. Vad Watada tycker om kriget är en politisk fråga som inte kan avgöras i en rättssal, menar domaren John Head, som därmed ser till att rättegången blir mindre politiskt laddad.
Som svar på vad som anses vara en politisk skenrättegång ställdes Irakkriget inför rätta förra helgen. Ett tjugotal organisationer arrangerade en folktribunal i Tacoma, strax norr om Fort Lewis. Nog är det en politisk fråga, men också en juridisk, löd budskapet från tribunalens medborgarpanel: kriget strider mot både nationell och internationell rätt.
Åtalet mot Watada väcker ilska bland amerikanska antikrigsaktivister, som kämpar för att inte helt tappa hoppet efter den senaste tidens motgångar: omvalet av George W Bush 2004, att de flesta demokrater fortsätter stödja finansieringen av kriget och, nu senast, Bushs beslut att utöka styrkan i Irak med 20000 soldater. Men förstelöjtnant Watada, som är den första med så hög grad att ställas inför rätta för ordervägran, väcker också hopp. Han är en viktig symbol för antikrigsrörelsen – ett krig kan inte föras utan soldater, och soldatvägran var en stor del i att stoppa Vietnamkriget.
– Det känns löjligt att säga det, men jag är stolt över honom, sade Martha Odom. Om han vore min son så skulle jag säga ”Åh, du gjorde så bra ifrån dig!”
Martha var en av omkring 400 åhörare som kom till folktribunalen. Den verkar en liknande anda som under Vietnamkriget, där vanliga medborgare prövade legitimiteten i kriget genom att förhöra experter och jurister. I Tacoma hördes också Irakveteraner, vars ögonvittnesskildringar skakade publiken.
Som Darrell Anderson. Han tog värvning när han var tjugo år för att armén skulle betala hans college. Idag skulle Darrell varit på sin tredje runda i Irak. I stället deserterade han till Kanada efter sin första vända mellan januari och juli 2004. Förra året, berättar Darrell, återvände han till USA och sin militärbas och sa ”åtala mig och jag kommer att berätta om krigsförbrytelserna jag såg i Irak”. Det blev inget åtal. Istället åker Darrell nu landet runt för att berätta vad han sett. Som hur instruktionerna ändrades i Bagdad i takt med att fler amerikanska soldater dödades.
– Orderna var att om någon skjuter mot dig så ska du jaga ifatt de och skjuta tillbaka. Men i april, när fler soldater dog, sa de ”om du blir beskjuten på en offentlig plats, skjut alla som är där”. Och dessa order kom från toppen. Så varje gång vi blev beskjutna på en marknad, öppnade vi eld och kroppar föll.
Flera berättelser under helgen blottade sidor av kriget som sällan visas i amerikansk tv. Chanan Suarez-Diaz, en före detta sjukskötare i Irak, vittnade om hur soldater från hans grannpluton brukade skämta om hur dom dödade civila.
– De tog hem hjärnsubstans från sina offer och smetade ut det på kylskåpet. Grejen med det här kriget är att de här killarna blir knäppa. När de förlorar en kompis de känt sedan grundutbildningen tappar de besinningen – det handlar bara om blod och hämnd. Avhumaniseringen av irakier, som är inpräntad av militären, blommar ut.
Opinionsundersökningar indikerar att majoriteten av amerikaner – och majoriteten av soldater – vill att USA lämnar Irak inom en snar framtid, men de flesta gör inget aktivt motstånd. Trots att flera nationella demonstrationer planeras de kommande veckorna dolde Darrell inte sin frustration med att kriget fortgår, utan efterlyste större folklig ilska.
– Jag tror inte att samhället, eller ens folk här på tribunalen, är redo att höra vad jag och Chanan har att säga om vad som händer i Irak. Folk försöker leva sina liv, de vill inte verkligen förstå att människor i Irak kommer att dö imorgon, människor i Irak dör i dag, och vi bara sitter här och pratar om det.
