Jag vill inte! Jag vill inte! Jag vill inte! Jag vill inte vara med och subventionera skattelättnader för hushållsnära tjänster! Jag vill inte medverka till en så jämställdhetsfientlig politik. Anders Borg, Maud Olofsson och jag lever inte i samma värld, det är uppenbart. De säger att detta skulle gagna jämställdheten.
Vems jämställdhet då? Inte är det de ensamstående lågavlönade kvinnor med barn som jag känner till i alla fall. Även om det kanske är de som bäst behöver få tjänster utförda.
Det är förstås högavlönade yrkesmänniskor i karriären regeringen tänker på. Och män. Förslaget är ett rent fribrev för dessa män som inte avkrävs ökat ansvar för jämställdhet. En signal till alla män och kvinnor att män inte behöver ta ansvar för hushållet.
En effekt blir också att de kvinnor som förväntas vinna på förslaget – de högavlönade i karriären – måste alliera sig med mäns fortsatta privilegium att slippa ansvar.
I december skrev jag på denna krönikeplats att Maud Olofssons satsning på kvinnors företagande i tjänstesektorn fasthåller en traditionell arbetsdelning. Det nya förslaget är helt i linje med den politiken. Regeringen vill göra svarta tjänster vita och skapa fler jobb i tjänstesektorn. För kvinnor, kan tilläggas även om regeringen inte själv säger det högt. Eller planeras åtgärder för att få in fler män i branschen?
Även om jobben är vita finns inga möjligheter att utjämna inkomstskillnader mellan könen genom kvinnors företagande inom hushållssektorn. Det är låglönejobb vi talar om. En företagare blir inte automatiskt medel- eller höginkomsttagare.
Min vrede kommer från farmor som var piga på Östermalm med start 1915. När pigdebatten rasade på 1990-talet var hon helt emot att arbetarkvinnor ska utföra det som överklassen inte vill/hinner göra. Eftersom de frånsäger sig uppdraget att städa så blir en konsekvens att arbetet nedvärderas. Om det var ”fint” att städa skulle alla göra det med stor glädje.
Situationen är visserligen annorlunda i dag – man är inte helt livegen. Men för mig är dagens retorik påklistrad; förslaget framställs som en frihets- och demokratireform, bakom döljer sig en klass- och könsreaktionär syn.
För ett tag sedan, hemma hos en förmögen, högavlönad familj, hamnade jag i en diskussion om just hushållsnära tjänster. Värdinnan förstod inte mitt motstånd. Mer tid för barnen blir det, är inte det jättebra så som arbetslivet ser ut i dag? Man hinner ju inte med sin 200-kvadratmetersvilla. Mitt svar blev att hon kan köpa tjänsten av mig, som har F-skattsedel, och betala en rejäl timlön på cirka 800 + moms. Jag har stor erfarenhet av städning, både
i familj, hemtjänst, på kontor, sjukhus och varuhus.