Förhandlingarna mellan fackförbundet Byggnads och Sveriges Byggindustrier stod länge och stampade runt frågan om de omtvistade granskningsavgifterna. I torsdags backade Byggnads från kravet på att granskningsarvodena skulle finnas med i kollektivavtalet. Efter denna eftergift krävde de att ett paket av avtalskrav skulle gå igenom, bland annat att arbetsgivarsidan skulle acceptera kravet på att förhandla med Byggnads inom alla gällande avtal.
I dag har vissa avtal skrivningar om att arbetsgivaren kan förhandla med lagbasar och andra på arbetsplatserna i stället för med Byggnads ombudsmän. I torsdags var det detta som fick förhandlingen att bryta samman.
– Vi har hela tiden pratat om en paketlösning. Men vi kom inte in på alla punkter för när vi krävde förhandlingsrätt på alla våra avtal blev det stopp, säger Byggnads ordförande Hans Tilly.
Han menar att frågan är av avgörande betydelse för Byggnads medlemmar, som konstaterat att de får en svagare position när de förhandlar enskilt ute på byggena.
– Vi har en professionell organisation och den ska vi använda.
Ute på en av de byggarbetsplatser som han representerar är stödet stort för den markeringen. Tilly gjorde rätt som reste sig från bordet, det är byggnadsarbetarna här överens om.
– Vi skiter i en krona hit eller dit, det här handlar inte om lönenivån utan om något mycket större, om ett system. Byggbranschen har en unik organisering i arbetslag, där vi väljer en lagbas som fördelar arbetet i stället för att arbetsgivaren gör det, säger Leif Holmgren.
Han jobbar just nu med att gipsa väggar, för Skanska, på den enorma ombyggnaden av Skärholmens galleria. Han ingår i ett arbetslag på närmare 90 personer, och kombinationen av att riva gammalt och bygga nytt – under stor tidspress – är krävande. Byggdammet ligger som en dimma
i lokalerna och bullernivån är hög.
– Hur påverkar den arbetsmiljön oss? Det är svårt att säga för vi har ju inget att jämföra med. Jag har gjort det här jobbet och inget annat i trettio år, säger lagbasen Stefan Slottensjö.
Men trots ökad tidspress tycker han att arbetsmiljön har blivit bättre och bättre över tid. I dag finns kunskapen som gör att ingen slarvar med säkerhetstänkandet.
– Men att snittet för hur länge en byggnadsarbetare jobbar är till 57,9 års ålder säger väl något, fortsätter Leif Holmgren. Ofta är det knäna som tar stryk av det tunga arbetet.
De lönekrav Byggnads förhandlar om just nu ligger i enlighet med de beslutade inom LO-samordningen, det vill säga minst 3,9 procent per år. Dessutom kräver man höjd helglön så att inte inkomsten sjunker vid exempelvis storhelger. Förbundet vill ha en friskvårdsersättning på 2 000 kronor per år, en arbetstidsförkortning med åtta timmar per avtalsår och utbyggd föräldralön.
Lönen för en byggnadsarbetare snittar på 24 000 kronor i månaden och politiska frågor om pensionsreformen, a-kasseförsämringen och bostadspolitiken upprör betydligt mer än lönenivån.
– Jag har fem barn. Hur ska de kunna slanta upp tre miljoner för en bostadsrätt i Stockholm? Det måste byggas hyresrätter! säger Stefan Slottensjö.
Fyra av Byggnads avtal löpte ut den sista mars och omfattar omkring 70 000 arbetare.
– I lördags stod vi väldigt långt ifrån varandra. Men det finns öppningar också. Fast hittar vi ingen lösning är vi tillbaka på ruta ett, även vad gäller granskningsavgifterna, säger Hans Tilly.
I Skärholmen får han medhåll. Om det krävs är arbetarna beredda att strejka. Det handlar inte bara om stoltheten, säger Leif Holmgren, det handlar framför allt om att värna arbetardemokrati, om att vägra en utveckling mot individuell lönesättning och en splittring av arbetarkollektivet.
Avtalsförhandlingarna pågick fortfarande i tisdags vid denna tidnings pressläggning.
