I fredags släpptes rapporten ”Djurindustrin och klimatet – EU blundar och förvärrar” författad av vänsterpartiets EU-parlamentariker Jens Holm och journalisten Toivo Jokkala. Rapportförfattarna redovisar forskning som visar att boskapssektorn står för betydande utsläpp av växthusgaser, både i form koldioxid men också metan och dikväveoxid. Utsläppen kommer från flera led i produktionen: från odlingen av djurfoder, från transporter, gödsel och djurens matsmältning. En ko släpper till exempel ifrån sig 600 liter metan per dag, en växthusgas som har 23 gånger starkare effekt på klimatet än koldioxid. Boskapsindustrin står också för två tredjedelar av de sammanlagda utsläppen av dikväveoxid, en växthusgas med hela 296 gånger starkare effekt än koldioxid. Positivt är dock att dessa två växthusgaser bryts ner i mycket snabbare takt än koldioxid och minskade utsläpp skulle därmed kunna få stor effekt på kort sikt.
Men jämfört med 1950 har dock köttkonsumtionen i världen femdubblats och beräknas att ytterligare fördubblas fram till 2050. Rapportförfattarna visar att EU:s jordbrukssubventioner understödjer framställningen av djurprodukter med miljardtals euro per år, vilket står i motsatsställning till unionens ambition att minska utsläppen.
Även Sverige stödjer denna utveckling genom att vid ett flertal tillfällen ha röstat för ökade subventioner, trots att man officiellt ställer sig kritisk till stora delar av EU:s jordbrukspolitik. Maria Rosander, departementssekreterare vid jordbruksdepartementet, erkänner för rapportförfattarna att man från Sveriges sida inte övervägt klimataspekten när man fattat sina beslut.
– Jag får nog säga att vi inte är färdigtänkta där. Det är en ganska ny diskussion. Det enda hänsynstagande vi gjort utöver rena marknadshänsyn är hänsynen för djurvälfärd, det är det som ligger bakom vår negativa hållning till stöd för export av levande djur.
Förutom de direkta utsläppen orsakar djurindustrin indirekta utsläpp genom produktionens höga energiförbrukning. För att framställa ett kilo nötkött går det åt 12,8 kilowattimmar, att jämföra med 0,86 kWh för ett kilo baljväster eller 0,44 kWh för ett kilo potatis. Rapportförfattarna varnar också för att ökad köttkonsumtion parallellt med en ökad efterfrågan på biobränsle kommer att leda till hård konkurrens om jordens jordbruksarealer, ett scenario där både naturen och de fattiga riskerar att dra det kortaste strået.
Rapportförfattarna lägger fram tre konkreta förslag: avskaffa subventionerna till produktion av animaliska produkter, inkludera miljökostnaderna i priset och gör det billigare att konsumera miljövänlig vegetarisk kost.
