När startlagen införs den 1 juli i år blir det tillåtet för landstingen att lägga ut all verksamhet på entreprenad – även akutsjukhusen och de stora universitetssjukhusen – även till företag som vill bedriva verksamhet i vinstsyfte. Dessutom ska privata vårdgivare kunna ta emot både offentligt finansierade patienter och de som finansieras privat.
Frågan om fler privata lösningar inom vården har varit en kärnfråga för främst moderaterna under många år, men segeryran efter att lagen klubbades igenom
i början av maj har förbytts i tystnad. När Arbetaren ringer runt till samtliga landsting som har borgerlig majoritet, eller blocköverskridande styre, så är resultatet detsamma överallt. Inget landsting har ännu några konkreta förslag på försäljning av akutsjukhus.
Delar av verksamheten på vissa sjukhus, som Motala lasarett, eller närakuter och cityakuter kommer att konkurrensutsättas. Dessutom har diskussioner inletts om att eventuellt upphandla andra enstaka verksamheter, som ett närsjukhus som planeras i Angered i Göteborg (Landstinget i Västra Götaland drivs av en koalition av s, c och fp), och laboratorie- och röntgenverksamheten i Region Skåne.
Men Elin Sundberg på Nätverket för Gemensam Välfärd i Göteborg tror inte att lagens betydelse ska förringas.
– Jag tror att moderaterna är mycket väl medvetna om att de inte har folket på sin sida i sådana här frågor. De är rädda för opinionen och försöker få det att inte bli en fråga genom att säga att lagen inte är så viktig. Men på sikt tror jag att utförsäljning kommer att ske i flera landsting, säger hon.
Startlagen innebär att privatbetalande och offentliga patienter kan blandas vilket skapat en oro för gräddfiler inom vården för privatpatienter. Elin Sundberg menar att det inte går att förutspå om så blir fallet. Hittills har innehållet i lagen motiverats med att det ska göra det möjligt att utnyttja vad som kallats en ”överkapacitet” inom vården.
– Faran med gräddfilerna, om de införs, är ju att det kan leda till att fler anser sig behöva privata sjukförsäkringar även i Sverige. Då hamnar fokus i slutänden på hur mycket pengar patienten kan betala, inte vad han eller hon har för sjukdom, säger Elin Sundberg.
I veckan offentliggjordes en rapport av Delegationen för mångfald inom vården, en instans som regeringen under våren beslutat att lägga ned. Delegationens rapport visar att tidigare initiativ för att uppmuntra personalkooperativ att ta över driften av mindre enheter inom vård och omsorg inte varit helt lyckade.
Många mindre aktörer har tvingats lägga ned eller blivit uppköpta av stora företag. Ägarkoncentrationen inom den privata äldrevården är nu så stor att man är på väg mot ett oligopol, enligt delegationen, där fem stora företag driver mer än hälften av verksamheten. Fyra av dem ägs helt eller delvis av internationella riskkapitalbolag.
– Vid offentlig upphandling är priset ofta det mest avgörande, och det gynnar oftast de stora vårdkoncernerna. Men det är svårt att mäta effektivitet inom en så komplicerad sektor som vården. Små personalkooperativ kan ju ha andra värden som inte finns med i upphandlingsdiskussionerna, menar Elin Sundberg, som dock menar att en offentligt driven vård ska vara utgångspunkten.
Fakta / Stopp- och startlagen
1999 såldes för första gången ett akutsjukhus till privata ägare.
I januari 2006 införde den socialdemokratiska regeringen en så kallad stopplag, som förbjöd utförsäljning av akutsjukhus till vinstdrivande bolag där vinsten kunde delas ut till aktieägare.
Den 1 juli i år träder den nya lagen om sjukvårdens driftformer i kraft, som alliansen kallat ”startlagen”. Den tar bort begränsningarna för privata aktörer när det gäller drift av akutsjukhus och universitetssjukhus. Kravet på minst ett offentligt sjukhus
i varje landsting slopas också.
