Enligt ledamöterna i EG-domstolen skulle Byggnads ha accepterat det lettiska byggföretaget Laval un Partneris bud på den avtalsenliga lägstalönen, 109 kronor i timmen, i stället för att ha försatt arbetsplatsen i blockad med krav på att de lettiska arbetarna skulle tjäna minst 145 kronor i timmen, det vill säga genomsnittslönen för ackordsarbetare i Stockholmsregionen.
Domstolen anser att Byggnads agerande var ett hinder mot EU-friheten att fritt kunna erbjuda tjänster, även i en annan medlemsstat. Det betyder att de också underkänner den så kallade Lex Britannia från 1991 som går ut på att svenska fack kan vidta stridsåtgärder mot utländska företag även om de hänvisar till egna, sämre avtal från de länder företagen och arbetarna kommer ifrån.
Domen innebär att ett utländskt företag kan utföra arbete i Sverige mycket billigare än svenska konkurrenter – även på områden som vård och omsorg – utan att facket har utrymme att protestera.
– EG-domstolens tolkning betyder att vi får två olika regelverk på svensk arbetsmarknad, ett för svenska företag och ett för utländska. Ni kan alla räkna ut vad det betyder för arbetsrätten, sade LO-ordföranden Wanja Lundby Wedin på en presskonferens efter domslutet.
Hon krävde att regeringen nu ser över utstationeringslagen, som slår fast vilka arbetsrättsliga frågor som styrs av lagstiftning och vilka som styrs av förhandlingar mellan fack och arbetsgivare.
– Lagen måste skrivas om på ett sätt som gör det klart och tydligt vad som regleras i förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter, sade hon och menade att EG-domstolens utslag just därför inte var ”katastrofalt” eftersom en lagändring skulle medföra att den ”svenska modellen” – där arbetsvillkor och löner bestäms av kollektivavtal – även fortsättningsvis kommer att kunna gälla.
– Domslutet bygger på att de har tolkat lagen på ett sätt vi inte trodde var möjligt att göra, sade hon.
Fackförbundet Byggnads ordförande Hans Tilly medverkade på samma presskonferens och menade att domen var både bra och dålig. Bra är att domstolen slog fast att Byggnads hade rätt att vidta åtgärder.
– Diskussionen om proportionalitet kan nu läggas till handlingarna, sade Hans Tilly.
Det dåliga i domen anser han, liksom Lundby Wedin, vara hur utstationeringslagen är formulerad och uppmande även han regeringen att se över lagstiftningen.
Enligt vissa arbetsrättsliga bedömare öppnar domen för en diskussion om införandet av minimilöner i Sverige, något som arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin bestämt avvisar.
– Jag är emot ökad lagstiftning som försvårar möjligheten att nå kollektivavtal, sade han på en presskonferens i regeringskansliet på tisdagseftermiddagen.
Littorin uttalade ”besvikelse” över domslutet och lovade att den svenska lagstiftningen som ser över fackens rätt att kräva kollektivavtal även för utländska arbetare ska ses över.
Svenskt Näringsliv välkomnar domen och organisationens vd Urban Bäckström kallar den i ett pressmeddelande för ”ett viktigt och välkommet bidrag till ökad rörlighet över gränserna för företag”. Den inställningen kommer sannolikt att påverka de förhandlingar som stundar mellan LO, PTK (Privattjänstemannakartellen) och Svenskt Näringsliv där parterna ska uppdatera ”den svenska modellen” snart 70 år efter Saltsjöbadsavtalet – vars förspel hittills präglats av LO:s hjärtliga fredstrevare gentemot Svenskt Näringsliv.
Framtiden får också utvisa hur allianspartierna hanterar den uppkomna situationen. Moderaterna och Sven-Otto Littorin håller fast vid att de tänker försvara ”den svenska modellen” medan till exempel centerpartiet vill förändra arbetsrättslagstiftningen och på så vis minska fackföreningarnas inflytande.
