I det nu aktuella fallet har journalisten självmant lämnat sin arbetsplats och sitt fackliga uppdrag, och gått ur facket. Enligt tidningen Expo har mannen varit medlem i Nordiska rikspartiet och Combat 18 och aktiv på det nazistiska nätforumet nordisk.nu, som han bland annat har donerat pengar till.
Svenska Journalistförbundet, SJF, säger att det inte skulle ha funnits grund för uteslutning och skulle inte heller centralt avslutat hans fackliga förtroendeuppdrag:
– Från förbundets sida hade vi inte uteslutit honom eftersom det inte finns några tecken på att han missbrukat sin position. Däremot kunde hans lokala klubb eller arbetsgivaren ha valt att bedöma att hans åsikter inte är förenliga med klubbens eller arbetsplatsens, säger SJF:s ordförande Agneta Lindblom Hulthén.
Hon menar att alla medlemmar har rätt till en åsikt och att det är bättre att föra diskussionerna i det offentliga rummet, snarare än att utesluta medlemmar:
– Litar man på demokratin litar man på att principen är så stark att den förhindrar att fackförbunden används som plattform för att uttrycka nazistiska åsikter.
– Efter Björn Söderbergs död har vi inriktat oss på hur man ska hantera de många hoten som journalister utsätts för.
Enligt LO:s vice ordförande Erland Olauson utesluter LO-förbunden inte medlemmar på grund av deras främlingsfientliga åsikter eftersom det finns krav på likabehandling.
– Vi utesluter endast om medlemmen aktivt verkat mot de mål som finns på förbundet, till exempel genom att vara en ledande företrädare inom en nazistisk organisation. Vi gör ingen åsiktsregistrering av våra medlemmar, och utesluter endast om de uttrycker sina åsikter på ett aktivt sätt, säger han.
Efter mordet på syndikalisten Björn Söderberg 1999 samarbetade de olika LO-förbunden för att gemensamt ta tag i problemet.
– De värsta nazistiska yttringarna är borta från LO. Efter mordet uteslöts en handfull medlemmar och i dag är det största problemet hur man tampas med Sverigedemokraterna.
Han säger att om fallet rört en LO-medlem hade personen antagligen fått behålla sitt medlemskap men blivit av med eventuella fackliga uppdrag:
– Man når inte fram till dessa frågor genom maktmedel. Vi måste värna om demokratin men visa var vi står som fackförening.
Torbjörn Bredin, kanslichef på TCO-förbundet SKTF, säger att de har tolkat sina stadgar i två olika dimensioner:
– Medlemmar får inga frågor om sympatier men förtroendevalda sätter vi mycket större krav på. Vi hade ett sådant ärende efter mordet på Björn Söderberg men då valde den personen att självmant sluta. Det handlar inte om åsikterna i sig utan hur man uttrycker dem. I en roll där det står SKTF på mössan får man inte handla på ett sätt som går stick i stäv med vår ideologi.
Enligt Torbjörn Bredin valde TCO att inte kampanja efter Björn Söderbergs död.
– Däremot såg vi över våra stadgar och ändrade dem för att inte behöva vara så kliniska. Vi gör bedömningar utefter de värderingar vårt förbund vilar på.
SAC:s generalsekreterare Birgitta Nordmark säger att man måste godkänna SAC:s stadgar för att kunna vara medlem i organisationens lokala samorganisationer, LS.
– Vi är antirasistiska och tillåter inga medlemmar som har nazistiska åsikter.
– Varje LS har beslutanderätt men det finns ingen större risk att någon skulle kunna bedriva en karriär inom SAC om man har främlingsfientliga åsikter, säger Birgitta Nordmark.
Hon anser att de stora fackföreningarna borde visa tydligare var de står:
– Om man tillåter nazister i sina förbund värnar man inte demokratin. Då går man emot medlemmar som är invandrare, homosexuella och så vidare. Att skilja på åsikt och handling är riskabelt. Man agerar ju genom att bara vara nazist. Det finns risk att man tillåter nazisterna att använda fackförbunden som en plattform genom att tillåta dem som medlemmar.
